Bygg upp din självkänsla

http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=263

Combon empath och narcissist

En artikel om bandet som kan uppstå mellan narcissist och empath.
https://alkoholhjalpen.se/node/16632

Relationer och låg självkänsla

En konsekvens av att levt i ett dysfunktionellt förhållande är  sämre självkänsla .
Men självkänsla är något som går att arbeta upp.http://evb.kleska.com/kan-din-relation-overleva-lag-sjalvkanslahttp://www.torkildskold.se/lag-sjalvkansla-och-relationer/

Kan narcissist er vara nöjda och lyckliga ?

http://kbtemanell.se/kan-narcissister-vara-nojda-och-lyckliga/

Sexuellt ofredande

Ibland bör saker kallas vid dess rätta namn.debatt/a/J8y7m/du-kan-tafsa-i-fred--ingen-vakt-reagerar

Luften går att andas

Jag befinner mig i min första lägenhet efter uppbrottet.Något känns så annorlunda i lägenheten.
Kan inte sätta fingret på det först.
Han är inte där ,hans tunga svarta energier.
Min axlar har sjunkit ner.Jag går inte på helspänn.Jag behöver inte ha koll på hans humör.Runt mig finns mina saker.
Jag har en säng att sova i för första gången på 5åt.
Det som var mitt i huset var mina kläder och mina böcker...
Allt var på hans nåd.
Jag kan andas...

Jag tog IKEA lån,mina föräldrar köpte saker.
Han behöll det mesta.
Jag fick ta det han inte ville ha.
Jag tom hjälpte honom att hämta en soffa från möbelaffären.
Jag skjutsade honom till mataffären.
Han var sur för jag packade inte ihop hans mat i kassar.
Jag bad honom då ,kan du hjälpa mig att skruva upp kökslampan den dagen jag kört honom kors och tvärs.
Nej ,blev hans svar.

Det gör inte lika ont längre

Det sista året har rädslan för honom minskat.En orsak är att dottern bor här.
Att hon snart är vuxen.
Hon ser igenom honom nu.
Avstånd till den som misshandlar är viktigt.
Finns möjlighet så skapa ett fysiskt avstånd.Med facit i hand skulle hon haft en vårdnadshavare.Även om det är tydligt för alla utom myndigheter vad som är barnets bästa.Så blir det inte alltid så.
Ibland så återstår bara gemensam vårdnad.
Strategier och åter strategier..

Information läcka så lite fakta om dig själv och ditt liv.Ha inga "gemensamma vänner".
Blockeringar på alla sociala medier.
Pågår terror genom telefon ,stäng av.
Skaffa hemligt nummer.
Du bestämmer hans kontaktvägar med dig.
Polis går också att koppla in.

Dokumentera det som sker .
Vad du ser ,vad barnen säger.Vad han säger eller skriver.
Ligg steget före ta reda på vad som gäller.
Advokat olika myndigheters regler och förhållningsätt.

Ta det inte personligen att din sanning inte kommer fram.Att våld förekommer vet människor.Men att konfronteras med det personligen kan vara svårt att förstå.
Det krävs hög grad av empati och föreställningsförmåga att kunna greppa att en vuxen kvinna blir misshandlad .
Vilka psykologiska mekanismer som träder i kraft. Att det kan ta lång tid att ta sig ur.

Den svåraste kampen är den som sker på insidan.Sorgen över att förlorat sig själv kan ta sig många uttryck.
Att bygga upp sitt jag igen.
Sorg , hat ,skam ,skuld , förvirring.
Det är starka känslor som ska tas igenom.
För att bli hel igen.
En kropp som gått på konstant helspänn i många år kan snabbt triggas igång.

Att acceptera och förlåta sig själv .
Bygga upp självkänslan.
Gränser.

Det bästa beslut jag tagit i mitt liv.
Var när jag gick.
Tillslut blir allt ett minne som hör hemma i det förflutna.

Stark förälskelse

Ett vanligt  gemensamt drag jag kan skönja är att när vi träffar våra misshandlare är det en stark förälskelse eller passion med från början.Från våran sida.

Han var för bra för att vara sann...

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/564144?programid=909

En P1 dokumentär om en kvinna som flyr våldet.

Ansvarsfördelning i relationen.

Arbete
De första fem åren var det endast jag som arbetade.Jag peppade honom att söka jobb.
En var på en anställningsintervju där han talade om att han blev visad runt på arbetsplatsen av en sprätt som sprang runt.
Det gör inte jag....

När han väl fick jobb så jobbade han och slet och var så kompetent.
Många år senare visade det sig att han smet undan sitt ansvar så mycket det gick.
Lät kollegorna slita hund.
Och använde tiden till att mobba kollegor och liera sig med arbetsledare som liksom han hade psykopat drag .De finner alltid varandra...

Hemma 
Den första tiden var det jämställt.
Vi städade , lagade mat i ungefär samma utsträckning.
Jag jobbade han var arbetslös.
3år in i relationen har det svängt.
Han är deprimerad ,mår inte bra och ska plocka fram repet...
Hemarbete har skjutits över på mig mer och mer.
Under graviditeten ligger  han  på soffan.
I åttonde månaden flyttar vi till hus.
Jag städar hela lägenheten och även det nya huset.Står i källaren och sliter i kartongerna.
Jag vill få i ordning ,han ligger på soffan och tittar på TV.
När jag kommer hem från BB är det disk överallt och stökigt .Jag kommer hem till värsta ungkarlslyan.Hushållerskan födde barn på BB.
Bland det första jag gör när jag kommer hem från BB är att städa upp efter han.
Det är så stressigt ,jag får en hjärtattack när jag ber honom om  något under den första tiden hemma ,svarar han mig.
Nu har jag ansvar för hela hemmet , min dotter och hunden han skaffat.
Samt hans tonårson som blivit utslängd hemifrån...

Jag är så trött.
Aldrig avlösning eller avlastning.
En bebis som sover sällan.
Många år senare konstateras hennes sömnstörning.Att inte få återhämta sig ens på natten har idag skapat mina sömnproblem.Att långt förbi småbarnsåren väckas på nätterna . ..
Min familj bor 60 mil bort.
Här börjar jag stänga av mig själv för att överleva.
Fortfarande 6år kvar innan jag går.
3år till min första sjukskrivning för stress reaktion.Den kom när ett heltidsarbete lades till..Vi måste hjälpas åt bad jag.
Jag kommer att bli sjuk av arbetsbördan.
Han jobbade heltid och behövde sova och vila upp sig...
Nu fanns inte ens den fysiska tiden kvar.
Jag började skriva upp hur mycket jag arbetade i tid på arbete och hemma..
Rätt snart insåg jag att jag arbetade jämt.

4år kvar innan jag börjar lyfta delar av min verklighet på företagshälsan.
11års tystnad bryts från min sida.
Min kropp är fysiskt och psykiskt utmattad nu.Jag vill inte leva längre.
Inte i den här verkligheten.

Våldtäkt

 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.


Min första pojkvän.
Jag var 15år och hade firat sista april med honom och vänner.
Jag blev full.Tonårsfyllan där du ställer dig bakom en knut och spyr.I mitt rosa flickrum vaknar jag till när han har sex med mig när jag har kräks av fylla .Är ordentligt berusad och sover.
Jag fattar inte vad som händer och glider in i ett avtuppat tillstånd.
Han var min första pojkvän och tog min oskuld och våldtog mig .
När han väl tog min oskuld gjorde han slut.

Genom dörren lyser mina ögon av rädsla och förtvivlan

Min mor gråter.
Hon berättar om mina ögon.
När jag tittar på henne på sjukhuset.
Jag ska opereras och föräldrar får inte följa med in i operationssalen.
För lite att förstå sjukhusets policy och regler.Ett barn som får möta en operation själv.
Mina ögon skvallrar om rädsla och förtvivlan.Vad händer ? Varför överger du mig?
Jag ger henne Förlåtelse.
Det var ju så på den tiden.
Själv minns jag inte detta i bilder.
Men känslan har följt med mig i livet.
Sorg ,förtvivlan , rädsla , ilska och ensamhet.

Färdigskrivna avskedsbrev

En sån dag när skinnet är så tunnt.
Ibland triggas jag igång av händelser där jag känner mig avvisad ,min känslomässiga reaktion står inte i proportion till det som händer i nuet.
Mina strategier att hantera det står inte det heller i samklang med min mognad.
Jag stänger ibland ute den som triggar igång det.

Ett minne jag har att hemma finns det Färdigskrivna brev utifall min mor dör.
De låg i nattduksbordet. Jag vet att jag hållt det i min hand.Jag har inget minne av att jag läst det. Min mor började få fysiska problem med hälsan.Men jag tror att detta var självmordsbrev.
Hur påverkas ett barn om vetskapen att det finns färdiga brev att läsa efter sin mors död?
En mors död måste ju blivit något som kunde ske.
Hur förhindrar ett barn det ?
Kanske genom att ge vakt på signaler ,läsa av humör och mående.
Anpassa sig för att inte bli en belastning.
Ställer jag krav ,förmedlar jag mina behov så kan det innebära att du upphör att existera min framtida partner.
Konsekvensen?
Jag upphör att existera i alla fall mina behov.

Att sätta sina behov främst

Är lätt att säga ,svårare att göra.
Att gå in i relation som inte skapar trygghet hos mig.
Vet att jag kanske måste lyfta ännu mer mina behov.

Triggers

Det gick för snabbt för mig.
Gullet måste sluta nu puss puss.
X behöver nättid.
Mina mess blev obesvarade igår kväll.
Och ett abrupt avslut idag.
Mitt mående är inte det bästa idag.
Gjorde att jag tänkte.
Det finns wifi på andra platser på hotellet.
Om det nu är sån hype på nättid.
Jag är fortfarande hemlig.
Jag tänker inte hänga upp min tillvaro på dig.När du har tid och kan smyga med din relation till mig.
Jag kan välja och vraka.
Svarade ska ni införa schema?
Det är lugnt.
Inget svar.
Jag loggade ut från Facebook och avinstallerade messenger.
Skydda mitt hjärta från att bli avvisad.
Markera , du sätter inte spelreglerna själv.
Ilska och ledsenhet.
Jag är inte ibalans för relationer.
Triggas för lätt.
Emotionell.

Sorg under graviditeten.

Minns så väl att för många år sen när jag var gravid med min dotter så läste jag en tidning.
I den fanns en artikel om hur en man behandlade sitt blivande faderskap och den gravida kvinnan.
Hur han la händerna på hennes mage ,pratade med sitt barn.
Ömhet ,förväntan och respekt.
Kärleken för kvinnan och det ofödda barnet.Graviditeten var en gemensam process.
Kommer ihåg hur denna artikel gjorde mig så ledsen och hur jag längtade efter att mötas just så under min graviditet.
Min graviditet var en ensam period .
Min dotter växte i min mage och redan där var hon inte viktig.

Känslomässigt inferno

Så har det hänt igen .
Tappa kontakten med verkligheten .
Det tog 4timmar att ta tillbaks den hjärna som kidnappas emotionellt av mina känslor.
Alla strukturer och rutiner föll.
Ett sms ,boka in ett möte med skolan och en sjuk och motvillig dotter var allt som behövdes.
För att trigga igång starka känslor.
Sår finns som i liknande händelse i nuet ,drar igång mig.
Jag tappar fokus ,mår illa och förtvivlan.
Världen runt omkring upphör att existera.
Starka känslor som rasar inombords ,sliter,tuggar och drar på insidan.
Tårarna bränner bakom ögonlock.
Känslan ,jag vill bara lägga mig ner och upphöra att existera.
Jag orkar inte mer.
Förtvivlan .
Irritation och frustration.
Logiskt försöker jag analysera situationen .först väldigt enögt ,argt och frustrerat.
Sen försöker jag försöka greppa lösningen.
Vad kan jag göra ?
Någonstans där när jag försöker bena ut nuet ,landar jag i mig själv 4 timmar senare.
Fann mig i situationen och bad personen som triggade mig att möta mig utan för boxen tänk och inte skapa låsningar.
Jag förstår och respekterar ditt sätt att göra så.Dialog utanför sms var min vilja.

Visserligen projicerade jag detta med låsningar.Jag själv var på väg in i det i min känslomässiga inferno.
Personen ringde ,stor eloge.
Blev ett bra samtal och ett möte.
Tack.

Avvisad

Ibland i mitt liv har jag känt mig avvisad av den man jag älskar.
Även i andra sammanhang kan jag känna mig utanför att inte räknas.Att inte riktigt tillhöra gruppen.Se handlingar som görs av andra som "puttar ut" mig.

Har haft en helg av hög ångest.
Som utlöst av min känsla att avvisas.
Smärta ,förtvivlan och sorg.
Jag förstår att något djupt och gammalt ligger bakom de här starka känslorna.

Fysiskt till det yttre handlade det om att en man som triggar igång detta.
Hela innebörden av hans livsval sjönk in.
Att de öppningar jag såg för mig i hans liv försvann. Att han bestämt förklarade att hans vuxna barn var första prioritet.Att min existens skulle hållas hemlig för att han skulle bygga hennes tillit till honom.
Jag uppfattade att de skulle bo tillsammans så länge han var tjänstledig från sitt jobb.
Nu flyttade han fram den gränsen att han kanske skulle behöva stanna längre.

Jag hade fattat beslutet att jag hanterade det halvår det var frågan om.Samt att dottern hade inga bekymmer med att han har relation till en kvinna.
Det var viktigt för mig ju med att borderline är med i bilden.

På ett vis vill jag skrika till honom du gör fel val efter läst mer om funktionsnedsättningen.Läst vilket helvete nära anhöriga går igenom vid borderline.
På ett sätt blir det en form av misshandel pga de förmågor som saknas vid socialt samspel.Seperationsångest är en del i diagnosen.Har han väl förändrat hennes boende och de ska bo tillsammans kan det mkt möjligt blir att hon inte kan släppa pga sin separationsångest. Och för att dämpa sin ångest då går in i psykiska hot och fysiska självskade beteenden.

Och hon kommer vara hans första prioritet.
Han jobbar på att bygga upp tillit nu.
Gamla sår ska läkas genom att han kommer inte lämna henne som hens mor gjort.
Hon har alltid velat bott hos honom.
Men det har inte gått pga jobb ,avstånd och kanske hans relationer till kvinnor ?
Jag började ställa frågor om detta rätt raka och tuffa. Det resulterade i att han kände sig angripen och måste försvara sig.
Då förstod jag att i detta ligger en massa skam och skuld inblandat.Bra triggers att styra någon med.

Han vill förhindra/förebygga ev självmordsförsök.
Borderline är också en manipulativ sjukdom så risken finns att han kommer få göra sitt val.Och välja sin första prioritet.

Soppa ,rent ut sagt.
Jag själv lyfte till honom att jag kände mig lurad.Jag kände mig avvisad och kände besvikelse, irritation och sorg.
När jag lyfter mina känslor till honom går han djupare in i resonemanget ,dottern är första prioritet.Blir irriterad på mig.
Säger att jag inte förstår att jag angriper och anklagar honom.

Kände att diskussionen vi hade spårade ur och ringde upp.Han svarade han var för trött . Tillsist lämnade han mig i sms-konversationen med orden jag ska lägga mig. Så jag kände att mina känslor räknades inte och inte mitt perspektiv.
Och att inte svara i telefon och avbryta samtal med att jag ska lägga mig.
Jag kunde inte sova efter detta.
Blir silent treatment.
Så jag önskade honom ett gott liv.

Dagen efter kom en sur mun och jag förklarade åter igen mina behov och känslor. Hans prioritet var hans golfklubbor. Jag kunde låsa upp garaget så kunde han hämta dem föreslog han.
Så enkelt ska du inte komma undan sa jag.
Så jag bestämde att han fick hämta dem när jag var hemma.Så avvisad igen han gör slut på vad nu våran relation ska definieras som.

Lördagskväll skulle vi gått på en gemensam parmiddag.
Han tar kontakt med mig på kvällen och frågar om jag vill reda ut det ?
Han vill.
Att han ser en framtid för oss.
Kanske imorgon eller om 1år.
Så när jag mår som sämst för ångesten är rätt stor när det blir lördagskväll.
Så får jag en bild på maten.
Jag ifrågasätter det.
Inombords känner jag ,vad elakt och utstuderat.Min känsla av att stå utanför blir förstärkt av det.Jag är inte där utan ligger hemma i världens ångest efter blivit avvisad gång på gång av honom.

Så funderar ,han kan inte möta mig emotionellt.Vad är hans problem?
Vanlig manlig tröghet?
Narcissism.
Psykopat .
Kom fram till att här finns förmodligen  autistiska drag som försvårar mentaliseringsprocessen.
Att kunna förstå någon annans känslor och perspektiv.

Jag har mina sår efter min misshandel
Och en man som inte har förmåga att  förstå eller är emotionellt klumpig som både avvisar vid gräl och inte kan stanna upp och lyssna på det jag säger ?
Behöver jag det ?
Förövrigt var det ett väldigt gräl sjuk och infekterat förhållande han lämnat.
Jag är ingen drama -Queen.

Jag vill ha en relation där vi båda har rätt bra självinsikt.Där han aldrig lämnar situationen.Att respekten hos sinsemellan värderas n högre än att ha rätt.

För egen del ?
Reda ut mina starka känslor när jag känner mig avvisad.
Kunna bekräfta och validera min ev partner bättre.
Även om vi inte tycker likadant är det hans sanning i ev gräl.
Och attrahera en man som oxå äger denna förmåga.

Egot död - hitta sitt sanna jag.

Alla människor har grundläggande behov fysiska tex mat och sömn.Psykiska, närhet , gemenskap och älskas. Andliga Vem är jag?
Vad är mitt jag ?Varför ser världen ut som den gör ?Godhet-ondska.

Är ni med ?

Alla människor påverkas under sin uppväxt.Hur de fostras . Förväntningar andra har.Feedback från familj , skola ,vänner , sin partner och arbete.
Den kultur man tillhör.
Den religion man bekänner sig till.
Det land du bor i.
Genom allt detta byggs ditt värdesystem upp.Hur du ser på dig själv och andra.
Rätt eller fel.
Dina normer skapas.
Din roll tar form.
Och den du tror att du är.
Dina möjligheter och begränsningar .
Mycket av detta har inte ett smack att göra med den du egentligen är bakom dina präglingar.
Mycket är illusioner och självmanipulationer.

När våra grundläggande behov inte tillfredsställs tex pga av rädsla att inte älskas som du är. Samt Våra värderingar och det system av normer och lagar som präglats in i oss som begränsar . Vi ser inte oss själva som vi är .

Då födds en  smärta eller en känsla av tomhet eller en inre rastlöshet eller en längtan efter något mer.
ego för det är mitt sätt och ord för att beskriva det ,får fritt spelrum.
Hen är ordningsfascist och ser till att du håller dig till dina präglingar dvs livslögner.
Hen är svart och vit i sitt dömande och pekar gärna finger åt andra.
Ja allt som avund , girighet , generaliseringar , elakhet och ren och skär ondska. Status , prylar och andras tyckande blir viktigt.
Hen försvarar sina präglingar med näbbar och klor.

I detta att inte tillfredsställa sina behov med rätt saker.En bebis som skriker för att blöjan är våt ,ska den tas av och inte få mat istället.


Smärtan som uppstår för att du inte får blöjan byt för att din förälder inte lyssnar  till dina behov.
Tillslut är det okej att inte göra det för det har du lärt dig.

Smärtan gör vi allt för att undvika , snabba kickar som leder till beroende handlar ibland till viss del att döva denna smärta att fly.
Bakom allt detta finns ditt sanna jag som vill leva sitt liv .Vara den hen är.
Och möta sina behov.
Vara fri från självmanipulationer och egot som tar det i försvar.
För att hitta sitt sanna jag måste egot dö.
Vägen ditt är att möta sig själv i kärlek.

Att välja otillgängliga män

Jag är mest ledsen för att jag gör det.
Förbannad att jag aldrig väljer rätt.
Att jag åter igen hamnar i den situationen.
Där samma sak till dess yttre form sker.
Att prioriteras i andra hand. Denna gång av en man som faktiskt fått en andra chans.
Han bränner även denna.

Det vi kvinnor gör felet är att inte lyssna på det personen faktiskt säger.

- Det blir ju en sorts fling.
- Jag hade inte en tanke på att träffa en kvinna .Jag skulle strunta i kvinnor i flera år och bo ihop med dottern .
- Hon vill att jag ska må bra så att jag har en relation är inget problem.
- Jag vet hur hon reagerar så jag säger inget till henne om dig ,hon är så glad nu.
Hon har alltid velat bo hos mig.
Det har inte gått innan.
-Jag har tjänstledigt till våren.
-Jag har inget där mitt jobb är ju på ett annat ställe.
- Jag får se hur hon mår ,jag kanske får stanna beroende på hur hon mår.
Börja plugga  där.

Mörkning kallar jag det.
Grymt gjort.
Att ge lite hopp om en framtid.
Jag aldrig var tänkt att vara en del av.
Att inte säga sanningen till en människa skadar relationen till den personen.
Jag var beredd på att ge det en chans.
Att jag förstod hans behov och sätt att lösa situationen.Att stå tillbaka en tid. Träffas lite mindre .Ge det en chans.
Tittade på transporter dit.
Att dottern var positivt inställd till hans relation till en kvinna var något jag hade som grund för mitt val.
Det finns ingen plats för mig.
En krydda i tillvaron .
Någon att sätta på när dottern kanske kan vara själv.
Inget mål , ingen framtid  .
Jag vill inte
Gör lite ont ett tag.Kanske mest för att jag några gånger fick uppleva vardagen igen.
Ha en man nära i vardagen .
Att jag saknar det.
Att ha någon att älska och älskas av.
Idag skulle jag vara tacksam för mycket  många tar för givet som lever ihop.
En famn att komma hem till.
Ja tom att bli sur på ibland;-).

Är det så här det ska vara ?

Jag vill bara ha ett liv.
Den här kampen som förälder till ett funktionshindrat barn tar död på mig.

Våld i nära relationer är tortyr.

Intressant att hitta en rapport som styrker det jag beskrivit med egna ord.
Först misshandel i sig och sen att mötas av en okunnig omgivning inklusive myndigheter gör att det fortsätter .
Att jämställa med tortyr..http://www.expressen.se/nyheter/amnesty-de-utsatts-for-tortyr/

:-)

Älskade pappa

Jag står rätt själv i min vardag.
Idag vaknade jag upp till ett problem min dotter skapat.
Har börjat ta min puls när jag känner att jag är stressad av såna saker.
110 i puls 15min efter jag vaknat.

Jag inser att det håller inte.
Att jag kan inte fortsätta så.
Att utsätta kroppen för den stressen.
Det handlar ytterst om mitt fysiska liv.
Jag kan inte lösa en del saker ,hur jag än försöker.

Den här stressen har jag tagit med mig in i mina relationer.
Tillsist faller jag ihop i en hög av utmattning.
Så när jag behöver dig som mest så går du eller jag säger ,det här fungerar inte.

Sen början vägen tillbaks .
Hjärnan som ska läka ut stressymptom.
Känslor som ska bearbetas.
Ilska ,sorg ,rädsla och maktlöshet.
I botten av mig själv får jag fatta beslutet.
Jag ska tillbaks.
Jag ska leva.
Jag ställer livet mot döden.
Och väljer livet varje gång.
Livet har jag en gång fötts till.
Samt aktivt valt att fortsätta att leva.
Det ger en styrka och kraft.
Vad är viktigt.
Vad prioriterar jag?

När stressen blir övermäktig pratar jag med min far.Tillsammans benar vi ut problemen.Oftast säger han ,det här är inte ditt ansvar att lösa.
Vi diskuterar lösningar och förhållningssätt.
Han säger många gånger ingen människa kan lösa det här själv.
Du har gjort allt du kan göra.
Vad ska du mer göra?
Så känner mig lugn ,en sak itaget nu.
Tröttheten lägger sig .
Känner hur trött jag är.
Ska vila sen städa och jobba.
Hade varit så skönt med full återhämtning.
Ladda om nu.
Sen resa mig upp och bara göra det.

Beslutet att skriva...

Länge funderade jag över om jag skulle skriva denna blogg om åren som försvann.
Kände en sån olust att göra det.
Visste inte om jag skulle orka rota bland gamla minnen.Eller mer jag kommer inte ihåg.Stoppat undan så många.
Läser min blogg med jämna mellanrum.
Ser vad som utvecklas hos mig.
Den tuffaste perioderna i mitt liv är åren som försvann och de två senaste åren.
En yttre verklighet som varit tuff samtidigt som jag skrivit mig igenom läkningen av det som var..
Jag är tacksam att jag tog beslutet.
Nu handlar det om att gå från överlevare till levare i resten av mitt liv.
För jag är värd det.

Ångrar du något?

Dina blåa ögon möter mina.
-Nej ,jag ångrar ingenting ,svarar jag.

Allt jag gör klokt ,sansat ,skruvat och gränslöst leder mig in i min egen kärna.
Ångrar ingenting allt är utveckling.

- Du har stark självkänsla?
Ja ,det har jag.
Så skönt att det strålar ut att det syns.
Jag har jobbat mig till den...

Ursäkt och Förlåtelse...

Jag definierade mina gränser det här beteendet är inte okej.
Förklarade varför.
Gick hem från arbetet med en olustkänsla.
Kl 07.00 dagen efter kom den första responsen.Det vi gjorde var inte okej
Jag är tacksam för att du talar om för mig att du ser det ,på det viset.

En kvart senare kommer nästa . Med en rädsla för att jag ska tycka illa om hen.
Att hon skulle få "skulden" för det beteende som uppstod i arbetslaget.
Nej , jag ser det inte så sa jag.
Att det ska vara en representant från mitt arbetslag ,tycker jag är helt riktigt.
Sättet det skedde på var inte hen delaktig i.

Är glad att det nu syns tydligt på min arbetsplats att några lägger arbetsuppgifter de själv inte vill ha i knä på andra.

Och att kollegor lyssnade på det jag sa och bad om ursäkt.
Fortfarande ser det inte riktigt hela dynamiken och spelet som fortgår att de alla har tendens att lägga sitt ansvar i andras knä..

Ingen är perfekt och den självkänsla och självinsikt för att se sin del i saker som sker och händer är inte alltid lätt.
Ibland kommer den senare och även jag handlar fel.
Att svälja sin stolthet och stå för det jag gör.
Att kunna be om ursäkt och kunna ge Förlåtelse är ödmjukhet från båda håll.

Jag har blivit trampad på många gånger i mitt liv.Att människor ser det och respekterar min person och ber om ursäkt.
Det läker även andra sår där aldrig någon ursäkt sagts.
Nu börjar jag närma mig sammanhang där mitt mönster börja mildras.
Respekt kommer inifrån.

Tacksamhet

Tacksamhet är intimt ihopkopplat med ödmjukhet ,ansvar ,respekt och självkänsla.
Ibland kan vi blanda ihop sund tacksamhet med tacksamhetsskuld.

För ett par år sen hade jag vänner som ställde upp mycket för mig.
Hos mig födde det i stunden sund glädje att de brydde sig om mig och såg mina behov.
Tacksamhet.
Att få ge något till någon annan kan vara lättare än att ta emot.

När du ger känns det bra ,du kan känna att du gör rätt och visar medkänsla.
Det känns bra inombords.
Att ta emot kräver en sund självkänsla.
Någon annan ger mig något jag behöver.
Av egen fri vilja.
Eller bara för att de vill.
Ibland kan stoltheten göra att det blir svårt att ta emot.Jag behöver något av dig men innerst inne vill jag kanske vara självständig inte behöva be dig om hjälp.
Så varje gång du ger kan det minska min självkänsla.Jag behöver din hjälp.
Om givande kopplas ihop med ditt ego.
Att du känner dig stark av att ge.
Om att ta emot handlar om min stolthet (ego).
Kan den som tar emot känna känsla av hjälplöshet och tacksamhetskuld.

En sund tacksamhet och givande bygger på att det sker ifrån hjärtat.
Och att jag får ge dig något jag vill av egen vilja.Min gåva till Dig är att jag får ge.
Att jag är tacksam att få ge dig något jag vill och kan för att berika ditt liv.

Tacksamhet att få ta emot din gåva och den känsla som ligger till grund för den ,en osjälvisk handling.
Att bekräfta det du gör osjälvisk för mig genom att känna en sund tacksamhet.

Tillslut blev vännernas givande en fråga om makt och självkänsla.
Den jag var förminskades.
Deras bild av mig ,det som speglades tillbaka.
Blev för begränsande för mig.
Min egen inneboende styrka och kraft sågs som lägre.
Tillslut när jag fick de orden.
Det kommer du inte att klara av själv.
Gick jag min väg.
Bort från ett givande som gödde någons ego och sänkte min stolthet.

Sund tacksamhet är glädje ,ödmjukhet ,klara gränser för ditt och mitt ansvar .
Respekt för varandra och bådas självkänsla byggs upp på ett sunt sätt.

Att känna tacksamhet ger ödmjukhet.
Tacksam för det vi tar för givet.
Tex de relationer vi har ,jobb ,hälsa, boende , en vacker solnedgång och barnens skratt.

https://posttraumatiskstress.com/psykisk-misshandel-och-barn/

Socialtjänsten manipulerade min utredning.

http://mobil.dn.se/insidan/man-kan-manipulera-en-utredning-utan-att-ljuga/

http://www.op.se/jamtland/ostersund/kvinnojouren-hon-maste-fa-upprattelse

Bbb

Att kommunicera med hjärtat...

Hur framför jag mitt budskap utan att komma i klinch med omgivningen?
Min kommunikationstil i vissa sammanhang är för tydlig ,rak och ärligt.
Jag är så säker på det jag framför att för mig är det sanningen.

Formell makt och hierarkier.
Jag tar ingen underordnad roll.
Alla jag möter i en diskussion ser jag som min jämlike.

Status Que.
De här reglerna har vi är.
Det här gäller.
Jag ser spelet bakom kulisserna.
Jag ser igenom det som är hyckleri.
Ifrågasätter sakfrågan och även värdegrunden bakom den  för att jag ser att det fungerar inte i praktiken.
Kan framföra logiska argument och påvisa att det inte är så.

Så när jag framför det jag vet är sant och kan backa upp med logiska argument.
Finns inget utrymme kvar om inte den andre ser det och kan släppa sin formella makt och prestige och lyssna till budskapet.
När jag möter människor som kommunicerar genom hjärtat når vi oftast samförstånd.
När jag möter dem som kramar sig fast vid sin formella makt som har ett stort ego som jag provocerar så att  mina argument inte ger dem utrymme att slingra sig eller framföra sitt budskap utan att jag plockar isär det.
Då går det på min person med kränkningar eller använder sig av diverse härskartekniker.
Det gör ont för bakom min kommunikation finns en kvinna med stort hjärta och empati.Denna del av mig är mitt sanna jag.
Min tydliga och ärliga sida kommer fram när jag slåss för min dotter.Där står jag kvar i min saning . I andra sammanhang släpper jag det har ingen prestige eller behov av att ha rätt.

Så hur kommunicerar jag för att fortfarande nå fram med mitt budskap eller mål.?
Hur undviker jag att hamna i klinch med de som i slutändan har mer formell makt än mig? Som kan trycka till mig utanför våran diskussion för man gör om det till att inte vara en sakfrågan utan personlig?

Och att då när jag drabbas av personangrepp blir så ledsen?
Kommer ingen vart och allt blir moment 22 el heter det 21 .

Hur kommunicerar jag själv genom hjärtat så budskapet blir detsamma men lite mildare och lättare att ta till sig?

Under isen...

Ett svårt ärende säger gymnasiechefen.
Det kommer att ta tid.
Imorgon har min dotter varit utan utbildning i en vecka ,säger jag.
Väntar någon dag till....

Det kan finnas en öppning på den gamla skolan säger han.Dottern befinner sig just nu mellan en kommun säger sig betala för utbildningen och en kommun som säger att de inte kan ta emot henne för den kommunen  som säger att de betalar inte gör det....Någon ljuger rätt rejält.

Imorgon dras informationen för barn och ungdomschefen och gymnasiechefen sen fattas beslut....

Var min dotter ska gå i skolan...
Den gamla skolans misstag och attityd förföljer oss.Hon ska inte straffas för det.
Mitt namn dras nog i smutsen ett varv till...
Vad sas på överlämningskonferens en?
En sån mur av uppgivenhet,brist på engagemang som jag mötte på mitt egna möte...sen fick jag korrigera direkta faktafel.
Fortfarande räddar de sitt eget skinn på bekostnad av min dotters.
Jag har stressreaktion....
Får vi aldrig lugn och ro.?

Du är så smart ,tydlig och ärlig.
Män är rädda för starka kvinnor som ser deras brister och säger det.Kvinnor gillar inte att bli tillrättavisade av kvinnor..
Säger en vän som beskriver att folk kan vara rädd för mig.
Ja ,vem vet ?

Jag är vansinnigt arg.

Att ett helt liv slagits för min dotters rätt till utbildning på sina villkor.Reglerat enligt skollagen för alla elever utom diagnoser inom adhd och autismspektrumtillstånd.

Att Symptomen på diagnosen används till att beskriva min dotters karaktär och den bakomliggande orsaken som illvilja.
Det är förmåga och inte vilja det handlar om.
Jag har mött hemmasnickrade amatör psykologiska tolkningar hos alla personalkategorier i det svenska utbildningsväsendet.
Nu är jag uppe på förvaltningchefsnivå.
Jag hotar med skollag ,skolverket ,diskrimineringslagen och advokat.
Hur mycket ska EN förälder kämpa för någonting som är en rättighet?

Samt den tolkningen att jag är en curlande morsa som inte ser att min dotter manipulerar mig.Att jag är blåst och lider av behov att bestämma över min dotter och skolan.
Lösningen och problemet ligger hos mig.
Sätt lite gränser!
Bestraffa henne !
Tvinga henne !
Låt henne bestämma själv!
Låt henne delta på möten själv!
Informera inte den som fungerar som hennes stöd/kontaktperson,dvs jag.
Problemet är hennes morsa som inte fattar någonting och ska bestämma.
Jag är så trött på alla dessa fördomar som min dotter möter konstant.
Jag är vuxen och möter dem som hennes Mor.Det gör mig så ont att se.
Hennes symptom speglade och tolkade så fel.Vad händer med hennes självbild?
Och hur länge ska jag / vi orka att slåss mot fördomar?
Vi är inte ensamma det är vardagen för många barn och elever.

Att gräla konstruktivt.

Har haft ett gräl som var så okunstruktiv det bara kan bli.Det väcker frågor och funderingar hos mig.
Det är viktigt för mig att kunna gräla konstruktivt.Kan jag inte det så kommer inte heller den sanna och kärleksfulla relationen jag drömmer om inte heller bli verklighet.Att kunna ta konflikter utan att förminska mig själv.Att inte bli defensiv.Eller jaga billiga poäng.
Att inte bli osäker och förvirrad.
Att se mina egna projektioner och den andres.Jag är inte helt där än men ser en del av mina mönster i konflikter som inte gagnar mig.
Hur beskriver jag mina tankar ,känslor och sår utan att gå in i Egots kamp om rätt eller fel?
Hur framför jag det jag vill utan att projicera? Utan att kränka och såra både mig själv och den andre.
Hur grälar man från hjärtat.?
Eller lever man genom hjärtat så kanske gräl är något ovanligt.Att det blir konstruktivt dialog och vi kastar inte skita på varandra.
Jag avskyr när jag trängs in i hörn och ska pressas att svara på frågor jag ännu inte processat. Jag får inte ihop trådarna och blir irriterad att tvinga att svara på något jag inte reflekterat över med mig själv.
Och mina försök att vara sann och ärlig från hjärtat är fel svar för den andre.
Jag avskyr att definiera och tolka andra människors tankar och känslor.
Jag vill att de säger det själv och se om jag kan förstå deras sätt att känna och tänka.
Ska jag definiera och tolka någon på order så finns ett facit.Den andre kan säga ,nej du har fel så är det inte.
Att hoppa från ämne till ämne skapar bara en gegga som är omöjligt att reda ut konstruktivt.
När är ett gräl avslutat.?
När någon flyr ?
När någon tar sig tolkningsföreträde och får den andre med sig under förvirring i ett avslut för den ena.
Om man för tidigt ber om ursäkt när man inte är där.Finns lusten att sticka den andre med ord för att bli av med sin egen frustration och jämna ut Egots maktbalansen. Eller lyfta fram andra händelser och skeenden som motbevisa att personen inte alls gör som den precis gjort som grälet handlar om.
Gräla konstruktivt är inte lätt.
Min ilska togs inte emot som barn.
Min mor gick sin väg eller hänvisade mig till mitt rum.
Mina föräldrars gräl var min mor arg och min far mer retade henne.
Tystnad och saker som kastas på väggarna som sakta rinner ner på vägen.
Stanken av sur filmjölk sprider sig.
Idag så grälar de min mor med personangrepp och en far som säger sitt.
Min mor vet idag att hennes ord i konflikt blir för hårda och kan be om ursäkt.
Bråken gäller hennes syn på det liv jag lever och hur jag kämpar och kämpar..
Finns en viss poäng men det blir grymt att slå på min dotter.Som vuxen försvarar jag min dotter i de hårda omdömen hon säger till henne.
Som barn fick jag möta dem själv...
I tystnad på mitt rum med tårarna som blötte ner min kudde.
Jag grälar oftast konstruktivt med min dotter ibland rinner bägaren över och jag blir en skugga av min mor.
Ser i hennes ögon hur jvl omoget jag betett mig.Jag ser mig själv i hennes ögon.
Både det omogna jag säger och den smärta jag själv kännt i konflikter med min mor.
Jag gör alltid avslut och står för när jag inte grälar konstruktivt.

Vi alla vill ju älskas och bekräftas precis som vi är.

Öppna hjärtan

http://www.hspsverige.se/mental--fysisk-haumllsa/knsliga-sjlar-med-ppna-hjrtan

4 tecken på känslomässiga otillgängliga män .

http://artikel.articlesask.com/8relationships/8dating/1008140713.html

Att hantera känslomässigt otillgängliga män.

http://www.mynewspapers.net/vad-gora-med-en-emotionellt-otillganglig-man/

Att hantera emotionellt otillgängliga människor

http://www.mynewspapers.net/hur-man-handskas-med-emotionellt-otillganglig-manniskor/

Emotionellt otillgängliga män

http://www.mynewspapers.net/vad-orsakar-emotionellt-otillganglig-man/

Tecken på en otillgänglig man.

http://www.mynewspapers.net/tecken-pa-otillganglig-man/

Älska dig själv inte smärtan i att älska för mycket.

http://www.svd.se/alska-dig-sjalv-inte-smartan

Makt och kontroll genom svartsjuka

Här en väldigt bra svar från en psykolog som är på väg in i ett förhållande där han genom svartsjuka förminskar och begränsar henne.
Samt hon börjar anpassa sig...http://www.svd.se/riktig-karlek-erbjuder-frihet/om/psykologen-svarar

Den du kan vara..

Dammade av en nummerologi test jag gjorde för ett par år sen.
Om man ser människokroppen som en plats för livsenergi att flöda fritt utan blockeringar.
Så är det intressant att få sina gåvor och blockeringar beskrivna.
Det stämmer för bra för att jag kan avfärda det som populistiskt smörja.
Så mitt jag med fri tillgång till livsenergi utan blockeringar ska jag försöka beskriva.
Mitt sanna jag.

Du ser inte på saker som bra eller dåliga.
Eller positivt och negativt.
Du vet att allt har en mening och det som skett medverkat till din personliga utveckling.Allt har gjort dig visare och klokare.Du har lätt för att fatta beslut och ser ditt eget ansvar. Ser det som sker som meningsfullt i ett större perspektiv.
Du tar in all information väger in alla aspekter och levererar en lösning som skapar en Win/Win situation.
Det neutrala sinnet som relaterar till hjärtchakrat.

Du vet att hemma är i hjärtat.
Du vet vem du är.
Du känner dig säker och har självtillit.
Du är sann mot dig själv och din egen sanning och anpassar dig inte för mycket efter andra.
Du har ett öppet hjärta och älskar dig själv och andra villkorslöst.
Din blotta närvaro lyfter andra.

Du ser bortom realiteter i livet.Du ser spelet bakom det som sker.
Du har finess och stort lugn.
Du ser bortom det uppenbara ,inget i livet är ett mysterium för dig.
Du lär dig snabbt och bemästrar situationer med lätthet.
Du simmar medströms i livet och flyter med i det som sker.
Du läser av andra och ser sanningen.
Går via hjärtat när du berättar sanningen om det du ser för andra.
Den subtila kroppen.

Du är mycket stark.
Människor ser det hos dig och söker sig till dig.Du utstrålar värdighet och inre styrka.
Du bär dig själv framåt.
Klär dig med stil och med smycken.
Du omringar dig med harmoni.
Dina mane'r är präglade av värdighet hur du rör din kropp,talet och rösten .
Du utstrålar en magnetisk värdighet som andra lägger märke till.
Du kan ta konflikter.
Tar plats.
Lyser så mycket du kan inifrån och ut.
Du sticker ut ifrån mängden
När  lyser så lyser du också upp för andra att våga.
Utstrålning den 10:e kroppen

Du gör det du är ämnad att göra i det här livet.Allt faller på plats.
Ditt sinne är kraftfullt och din kommunikation är stark och direkt.
Du är stark och fokuserad i svåra situationer.
Du ser positiva saker i människor och situationer som för andra ter sig omöjligt att göra.
Du har humor och kan se det dråpliga i situationen.
Du har en kraft och styrka som medföljer mycket ansvar.
Du är omgiven av ljus som sträcker sig flera meter ut från din kropp.
Ingen yttre negativitet kommer in och den inre neutraliserar.
Energin glöder och pulserar ,expanderade utstrålning till maximum...

Goda fäder

I min verklighet nu möter jag män som hyser mycket kärlek och tar stort ansvar för sina barn.De gör prioriteringar som bygger på kärlek till sina barn.
Då menar jag stora prioriteringar i arbete , boende och relationer.
Det väcker respekt hos mig.
Jag kan känna igen mig själv i deras prioriteringar.
Det väcker också hos mig känslor.
Kan jag ställa mitt ego åt sidan?
Kan jag och vill jag prioriteras bort ?
Jag har mina sår och den längtan jag hade till den förälder jag knöt an bäst till.
Min barndom var en fysisk längtan så stor efter min egen far.
Mitt liv fick färg när han kom hem från sina resor.
Nummer dyker inte de män upp som mentalt inte kan ge tid och kärlek.
Mönster spelas upp så jag ska få syn på det och läkas.
Män som prioriterar sina barn finns i min verklighet.
Stort och vackert.
Ett stort sår inom mig själv vidrörs.
Jag var det barn som inte kände mig prioriterat. Ni gör rätt prioritering gentemot era barn.
Jag vet vilken smärta det medför att spela upp det mönstret i alla vuxna kärleksrelationer.
Att attrahera de män som kan bidra till att göra mina sår större eller att läka dem.
Min egen dotter har fått exakt det här mönstret också.
Att längta efter faderskärlek.
Till skillnad från mig så finns min far i mitt liv.Han och jag har ett band en kontakt och kommunikation som är få vuxna kvinnor förundrat att ha med sin far .
Men ändå finns något som ligger kvar.
Som gjorde väldigt ont som liten flicka och stoppades undan.
Min dotter har en far som inte har förmågan att älska och prioritera henne.
Det gör dubbelt ont när jag möter dessa män.Jag ser det de ger som inte jag fick då och det min dotter aldrig kan få av sin far.
Jag vill ha det av dem.
Så emotionellt känner jag min smärta.
Mentalt så förstår jag dem och min smärta.
Det går att lösa.Ge av din kärlek till mig.
Få mig att förstå att jag också rymma i ditt hjärta och liv.Jag stödjer din prioritering.
Jag tar emot din kärlek som en vuxen kvinna.
Eller så kan jag sluta upprepa mitt mönster.
Försonats med mina sår och smärta.
Jag har full rätt att känna den känsla jag stoppade undan som barn.
Mellan mig och min far.
Förlåta dig att det blev så.
Och att min känsla har jag rätt att känna.
Den lilla flickans behov blev inte tillfredsställda.Det har skadat mig mycket och mina relationer.
Min dotter har fått sitt anknytningsmönster undvikande.
Jag kunde inte pga mina mönster ger dig en emotionellt tillgänglig pappa.
Jag har alltid gjort mitt bästa.
Jag vet att det finns sår och smärta jag är ansvarig för hos dig.
Förlåt.
Älskar dig så gott jag förmår.
Min egen mors roll är en annan historia.

Att älskas sannt och naket.

Nu är alla mina sår vidöppna all min längtan och mina behov.
Naken.
Vacker och sann.
Smärta.
Jag kan inte nöja mig mindre än att mötas i hjärtat.
Jag säger inte att det kommer att bli lätt.
Det kommer att vara sannt.
Mitt hjärta är öppet det finns inga gränser mer.
Jag kommer att falla,jag kommer att säga hårda ord,jag kommer att backa ,jag kommer att tvivla ,jag kommer att gråta , jag kommer att säga förlåt.
Jag kommer att skratta , jag kommer att älska med ömhet , närhet och passion.
Det enda du behöver är att stå kvar i ditt hjärta. Tvivla aldrig ,vänd aldrig ryggen till.
Älska mig precis som jag är.

Hur tar jag mig ur ambivalent anknytning?

Jag har nog i alla nära relationer haft en partner som varit otrygg undvikande.
Vilket gör att jag mår sämre.
Att de dragit sig undan inte haft förmågan att stå kvar utstråla den trygghet så jag kunnat bygga tillit till dem.
Jag har tillit men den bryts ner av händelser som sker och jag
När jag öppnar mig vill mötas i emotionell närhet.Så blir det förr tufft för dem.
Våra mönster triggar varandra.
Jag blir på och de blir av.
När jag blir utsatt för stress blir mitt behov av närhet större.
Jag drar ett tufft lass i min vardag.
Ibland vill jag bara luta mig mot någon.
Stanna upp bolla lösningar.känna värme  och stöd.
Det värsta som finns är att känna sig bortglömd,bortprioriterad och avvisad .
Jag sluter mig själv.
Ångesten väller fram i min kropp.
Allt gör bara ont.
Jag är inte viktig för dig.
Försöker stilla mig.
Pendlar mellan att det är inte ok att behandla mig så.Jag vill ha tydlighet och struktur.Tid att mötas.
Att jag inte bara är en kropp du vill ha.
Att jag är offentligt och erkänd person i ditt liv.
Till att du överreagerar ,tänk kärleksfullt.
Det finns förklaringar.Saker sker och andras prioriteringar har inget med ditt värde att göra.
Det här innebär att jag är dålig på att ställa krav.Ställer jag krav undrar jag om de är rimliga.Jag blir kall och hård.
Bitchig vänder taggarna utåt skyddar den ledsna och kärlekstörstande delen av mig.
Jag när jag inte ser och vet vem du är .
Är plågsamt.Förälskelse är plågsamt.
Att inte veta hur mkt den andra gillar mig.
Då börjar jag hamna mellan hopp och förtvivlan.
Spelar han bara spel med mig?
Jag är en kropp.
Jag är en av många i ett stall?
En smärta som tär och vägen ut blir att skapa det jag inte vill ha.
Jag avvisar  dig innan du avvisar mig.
Att gå och vänta på att du inte finns där när jag behöver dig som mest gör för ont.
Det här är gamla mönster om att inte bli sedd och bekräftad.Älskad och tröstad.
Att höra till och vara en del av en gemenskap.
Så längtan i sig efter kärlek blir det som gör att jag aldrig når den.
Så länge jag bär detta inom mig som min sanning kommer jag attrahera det jag inte vill ha.
Livet i sig ger mig tillfällen att möta det gång på gång tills jag inom mig själv hittar vägen ut och kan lösa eller inte möta det i min fysiska verklighet längre.

http://nyinsikt.se/artiklar/terapi/samtalsterapi/anknytningsteorin-karleksrelationer/

Dikt

Jag vill ta bort det som gör ont
Att inte höra ifrån dig känns
Att inte få av din tid
Då tänker jag
Jag går min väg
Jag orkar inte
När jag tänker på att gå iväg
Gör det ändå ondare
Så stanna eller gå ?
Att befinna sig så i strålkastarljuset från dig
Sen när de slocknar så blir det tyst ,kallt och tomt.
Jag vill inte känna de här vågorna av smärta saknad och längtan.
Så varje smärtvåg jag rett ut själv.
Gör att jag  puttar dig längre och längre ur mitt hjärta.
För att jag kan inte kräla i min smärta när du inte förstår mig.Och fortsätter med det som sårar...Jag känner mig så omogen och tillplattad för det som vänds emot mig.
Är att du alltid verkar ha dina barn.
Vem kan slåss mot det utan att framstå som störd.Så synd att det inte finns fysisk tid för kärlek i ditt liv.
Då blir du tillslut bara luft för mig.
För att jag ska överleva.
Hade det funnits en gemensam grund av spelregler ,respekt ,förståelse , vilja ,  tydlighet , kommunikation , kärlek och tid.
Kanske jag kunnat implementeras i ditt liv.
Nu är jag den leksak  du tar fram när du har tid och stoppar tillbaks i lådan när du lekt färdigt.
Så känns det för mig.
Om det är så för dig vet  jag inte.
Jag kanske ser saker i dig som inte finns ?
Hoppas för att jag känner mer än åtrå.
Jag ser ingen annan än dig.
Och du kan inte ge mig den tillit och trygghet jag behöver för att kunna fortsätta att våga  älska passionerat och komma nära.
Känner mig så olyckligt kär.
Mina helger är ett helvete.
Mitt arbete distraherar mina tankar men även där kommer tanken på dig.
Mitt hjärta snörps ihop mina ögon blir fuktiga och allt stannar upp när längtan och smärtan far genom min kropp.
Därför jag vill gå.
Jag sjunker.
Män är inte min grej.

Anknytning och vad som sker i relationen

http://alltomvarmdo.se/2012/10/23/undvikande-eller-ambivalent/

http://alltomvarmdo.se/2012/10/23/undvikande-eller-ambivalent/

Lite länktips !

Anknytningmönster

http://www.svd.se/tuffe-reportern-gav-narheten-en-chans

Där har vi mig ;-)

http://www.expressen.se/halsoliv/bli-trygg-i-din-relation/

Tack ! För att ni sänt en undvikande man i min väg.
Exakt vad jag som otrygg ambivalent attraheras av.
Här ska det övas i att bryta anknytningmönster.
Skratt :-).

Där har vi dig ;-)

http://www.terapeutiska.se/att-leva-med-en-som-har-undvikande-anknytningsmonster/

Kär och galen

En liten sällsam sorg fyller mitt hjärta.
Kärlek är svår när man inte vet om den är besvarad.
Öppnade mitt hjärta och de sår som finns blottas. Varje öm punkt trycks igång.
Det kan fungera om jag känner trygghet och förälskelse tillbaka.
Att möta någon som jag inte triggas igång på som jag inte blir osäker av.
Jag ser när jag beter mig som en fullständigt idiot.Jag ser vad jag skapar , min del i det hela.Tagga ner.
En del av mig hade så gärna velat att du var den som skulle vandra jämte ett tag...
Jag vill känna mig som en potentionell flickvän.Känslor råder man inte över varken sina egna eller andras.
Vissa saker jag möter med dig är underbart.
Andra saker är smärta...
I min smärta och att vilja älskas blir jag "galen". Känslor man  får vid passion är fruktansvärt starka.
Ungefär som ett rus.
Att vakna till är som att bli nykter..

Ömhet

Jag är glad att sist mina händer rörde din kropp så var det med den värme , ömhet och kärlek som är mitt innersta väsen.
Mina händer smekte din kropp med all den ömhet och kärlek jag känner för dig.
Jag tittade på ditt lugna och fridfulla ansiktet.Dina ögon slutna ,du var så vacker då.
Om dina ögon hade öppnats så hade du sett mitt innersta väsen ,blottat för bara dig.

Han ;
https://youtu.be/LjhCEhWiKXk

Gemensamma spelregler

Har förstått att jag triggas igång när en person sätter spelreglerna .
Det är viktigt att jag på ett tidigt stadium lyfter mitt behov av tydlighet och lika villkor.Innan allt spårar ur...
Inställda och abrupt avbrytna dejter mår jag inte bra av.
Det känns grisigt för mig.
Även om orsaken kan vara förståelig.
När jag inte känner mig respekterad så reser jag "ragg".
Sätter ner foten.
Jag kan sätta gränser på ett mildare sätt.
Utan att tränga upp folk i hörnen.
Jag är verbalt stark och vass.
Och har jag torkat mina tårar och förklarat vad som är viktigt för mig.
Blir jag så besviken om samma sak upprepar sig.
Jag gillar inte att behöva säga ifrån när det är så självklart vad personen brister i.
Och möta det gång på gång.
Att jag ska ta på mig skulden för  hur han beter sig och   jag blir ledsen och far iväg emotionellt.
Jag måste se det tydligare.
Att mina känslomässiga reaktioner gör att handlingen som utlöst det passerar förbi utan att granskas.
Just nu känner jag mig "som en galning".
Det hade varit så enkelt att lösa.
Ja ,du och jag har en planerad dejt.
Jag fullföljer mitt åtagande.
Även om min fd är inkallad för andra helgen när du förväntade att vi skulle ses.
Mina barn vill jag träffa och att de får umgås med någon annan vuxen än mig behöver inte skapa skuld hos mig.
Några timmar en kväll och komma hem till lunch igen.Jag kommer kl 19.00 och jag vill vara hemma igen hos mina barn på förmiddagen.
Det kan tom vara bra för dem.
Det kan vara bra för mig att skapa plats för en kvinna i mitt liv och i slutändan mina barn.
Det du och jag bestämmer respekterar jag.
Du och dina känslor är viktiga för mig.
Ja ,jag förstår att du förväntar det av mig när jag uttrycker min saknad efter dig.
Och jag sa ja till att tillbringa en natt ihop.
Du har inte fått mycket av min tid på sistone.
Jag förstod så illa du tog vid dig.
Du sa det till mig.
Förlåt att jag inte tänkte på ditt perspektiv.

Och jag.
Jag förstår att vårat möte började som en kul spännande ,passionerad grej mellan oss.
Att det skulle vara något kravlöst som gick att kombinerar med ditt jobb och det avtal ni har att du alltid tar hand om dina barn med kort varsel.
Jag förstår att din saknad var äkta och att barn alltid prioriteras först även om vi hade något planerat.

Jag måste släppa dig fri.
Det här är inte kärlek.
Att släppa dig är kärlek och låta dig bli ett vackert minne.
Kärlek är.

Att se igenom sitt eget hyckleri

Så svårt när man ser igenom sitt eget hyckleri och sina egna projektioner.
Hur omfamnar jag sidor hos mig själv ,jag inte är stolt över ?
Jag spelar upp mitt drama att jag inte är älskbar.
Jag skapar just den verklighet på ett omedvetet plan för att bekräfta att min djupa grundläggande känsla är en sanning.

Den är en lögn.
Det här handlar inte om de män jag möter.
Det handlar om den skuggsida /lögn som finns i mitt inre.
Känslor av att inte vara älskvärd ,prioriterad , avvisad ,värdelös och förnedrad. Maktlöshet att inte bli trodd och att bli dömd.
En händelse idag plockade upp att känna mig förnedrad och värdelös.
Alla de här känslorna ligger uppe vid ytan.
Även vetskapen att jag sänder ut och skapar det här hos de som står mitt hjärta närmast.
Jag vill inte upprepa min livslögn.
Jag vill inte känna mig så.
Jag vill förena och älska både mina brister och styrkor..
Jag är älskbar.
Nu.

Prioriteringar kan diskuteras länge eller så "gör man".

Kan inte sägas nog många gånger....

The truth

Precis så är det :-)

Kan ju vara lite mer blessing än lesson om jag får ha en ödmjuk önskan.

Varje jvl brist och utvecklingsområde jag har.Plockats upp till ytan.I full beskådan för mig själv.

Det är ingen vacker syn.

Ödmjukt konstatera att jag är mänsklig med en hel del brister.

Acceptera mina mindre smickrande sidor.

Att inte döma sig själv.

Här ska det rensas ut skit! 

Jag är på väg mot något vackert och fantastiskt .

Mitt verkliga jag.

Eller jag är redan där i vissa ögonblick.

Kasta in handduken

Ibland får man inse att motståndet är övermäktigt.Hur mycket jag än vill.
Jag kan inte ta någon plats bland fd jour ? helgjobb ,där min tid med dig stryks direkt.
Näsblod har upphört på de 30min det tog dig för att rusa  upp ur min säng och åka hem.
Han är så gift och upptagen det bara går i mina ögon.
Min status är som katten.
Jag klappar dig när alla andra människor i mitt liv fått sitt.
Inget kan byggas utan tid och möten.

Min tid med dig är också viktig för mig.
Min tid ska inte behövas vägas i vågskålen mot barnens tid , det är inte schysst.
Vad och vem blir jag om jag ifrågasätter då ?
En bitchig som inte förstår hur det är att ha barn?
Lika väl som tiden finns och respekteras för andra kan tiden med mig respekteras.
Han vill inte.
Barnkortet dras ,han har inte skapat plats och möjlighet för kärlek i sitt liv.
Om 3-4år är båda barnen i puberteten och då är föräldrar inget som prioriteras och så ska det också vara.
Jag hoppas det för din skull.
Har inte du behov , drömmar och längtan?
Att älska och älskas av någon som ger av sin tid och kärlek?
Som tittar på dig med ömhet och åtrå i sin blick.Som vill älska den person du är?
Inte de roller som styr din tillvaro.
Kan ha helt fel utifrån mitt perspektiv  och projicerar till viss del.
Det blir så för jag kan inte läsa dina tankar och förstå dina känslor.
När ska vi ha tid för det?
Men de är de här tecknen jag ser.
Jag har själv varit ägd i liknande mönster.
Jag bröt mig fri.
Kärlek är att kunna backa bakåt och skapa egna liv åt båda håll.Jag försöker.
Det här har varit en sällsam upplevelse.
Och vad jag gör och känner när jag blir riktigt kär. Mina kontakter försvinner för jag säger att jag befinner mig i en passion.
De vill och vågar inte vara bara vän.
Min bekantskapskrets krymper för jag väljer dig gång på gång.Lite komiskt det känns inte ömsesidigt.
Jag är kär och jag tror  du är mest  kåt.
Just nu känns det som det bara är min kropp du vill ha.
Den förvåning och känsla som jag kände när du gick ,kände mig så värdelös och förnedrad.Inte en gång till.
Tredje gången det är ett mönster nu.

Jag har inget att gnälla över det är var de spelreglerna vår kontakt började med.
Jag är inte funtad så att jag kan separera känslor från sex.
Kk och ytliga sexuella möten ger mig inte något i längden.
Jag bröt 3år särboförhållande med att ifrågasätta våran relation.
Jag sa ;
Du sätter spelreglerna.
Jag har en Kärlek relation du har mig som kk en extra krydda.
Epilog...
Jag vill respekteras tillräckligt mycket.
Att tid finns för mig och vara en integrerad del av någons verklighet.
Allt annat blir bara meningslös smärta för mig.
Det är ju fb att jag väljer exakt de personer jag kan spela upp  och återskapa det förflutna.Rota runt i de sår jag trodde var läkta.
Snacka om att vara ägd.
Jag är inte perfekt ,jag har fel och brister.
Jag vet vad mina sår bor.
Jag avskyr när mina känslor drar igång.
När jag inte kan stilla mig.När jag slänger ut mina giftpilar.Blir elak och dömande.
När jag känner mig liten , övergiven och oälskad.Känna att det är den lilla flickan inom mig som gråter. Hon vänder taggarna utåt och skyddar sitt hjärta.Det beteende gör att jag avvisar andra och mina mönster vidmaktshålls.Jag tappar min logik ,tålamod och coolhet.
Och jag är inte ännu tillräcklig skarpsynt för att se igenom en mans avsikter.
Inte tillräckligt stark i min tro på dina känslor att jag kan vila i nuet.
Låta tiden gå.
Se det jag ser.
Ge det jag får.
Det är inte det människor säger utan det som de gör som spelar roll för mig.
Jag orkar inte gå dig till mötes igen.
För jag tror inte du förstår eller har förmåga och de fysiska förutsättningarna att ge det mitt hjärta behöver för att läkas.
Jag släppte in dig i mitt hjärta bakom mina försvarsmurar ,hur det nu gick till ?
Jag är inte där jag borde vara än i att attrahera det jag vill vara och vill ha i gengäld.
Varför ska det vara så svårt att bara älskas som jag är.Få möta sund kärlek?
Vill men tvivlar.
Utnyttjad för många gånger.
Lämnad i tårar.
Vägen känns så lång och svår hem till min mans hjärta.
Var är du ?
Jag orkar inte vänta och leta längre.
Jag kastar in handduken.
Det gör ont att prioriteras bort , avisas, att inte vara en del av någons hjärta.
Att känna och förstå det i varje poor i min kropp.
Hur känns det att älskas av en man ?
Sunt ifrån hans hjärta ?
Jag vet inte.
Säger som min dotter säger ,du tänker för mycket.
Han är nog en bra kille ändå och alla mina sår kommer upp.Vi alla har våra liv att leva.

Älskarbarhet

Tvivla jag på min egen älskbarhet när jag väljer män ,där kärlek till mig behöver jagas?

Självkärlek

Varje erfarenhet ger mig större självinsikt och kärlek till mig själv.

Den kärlek jag söker går genom mitt eget hjärta ,den kan endast återspeglas eller delas av ett annat älskande hjärta.

Prioriteringar....

Jag är inte guds bästa barn.
Min kärlek är  stor , varm , gränslös ,passionerad och ödmjuk.
Jag kan inte ge mer av mig än jag får tillbaks.
Tårar möter min kind idag.
Min kärlek är unik.
Vill du inte ta emot den
Ta jag med den och går.
Lämnar den i ett hjärta som förstår hur vacker den är.
Du har berört mig.
Jag har fått möta delar av mig själv som jag vill möta hos en man med större "händer".
Jag förminskar inte mig själv eller min kärlek.
Valet är ditt ,min kärlek är fri att delas så länge den ger dig och mig något .
Dörren står lite på glänt fortfarande.
Kanske du förstår vad du har....

Någongång i livet möter jag dig som kan älska vackert , rent och sant.
Jag vågade öppna mitt hjärta utan löften och garantier.
Det är starkt och i kärlek kan man falla.
Det var mitt val.
Men det gör förbannat ont ,denna gång.
Jag projicerar inte ut mina sår.
Försöker i alla fall.
Får syn på en del av mina projektioner ,de hämtas hem...

Det här är urgammal smärta som dragits igång.Att bli bortprioriterad,  avvisad och stå utan för.

"Flickan med svavelstickorna".

Attrahera din kärlek...

1. Identify what you need in a partner (and what you absolutely won't tolerate) so that you will attract a match that wholeheartedly appreciates you

2. Commit to creating genuine, lasting love - and avoiding the patterns that have kept you in unhealthy relationships in the first place

3. Create the right conditions for the right partner to enter your life and lay the foundation for a lasting connection”
(saxat ur nyhetsbrev från GAY & KATHLYN HENDRICKS 17/12-2015)

1. Tillgänglighet tid och möjlighet att mötas fysiskt.Presenteras för vänner ,barn och släkt.En kärlek som är offentlig.
En öm och även passionerad älskare.
Kreativ och lyhörd.
Prioritera våran relation.
Våga möta mig när jag blir rädd ,sorgsen och tvivlar på våran relation.
Som står kvar hur mycket det än blåser runt oss.
Fingertoppskänsla när jag behöver vara ifred och fundera.När det är läge att följa efter innan jag stänger dig ute från mina tankar och känslor.Att du inte hamnar på andra sidan muren jag bygger upp för att skydda mig själv.
Jag vill vara en integrerad del i ditt liv.
Ta del av din glädje och sorg.
Dina tankar och känslor.
Du äger tålamod och förståelse.
God självkänsla och kärlek i ditt hjärta.
Ha tålamod när jag flippar ur ,jag är bara rädd.Trots jag är arg eller drar mig undan .
Jag vet mina brister.Jag jobbar på dem.
Positiv och glad ser möjligheter.
Förmåga till självinsikt.
Ta ditt ansvar i konflikter.
Stå för och be om ursäkt när du beter dig idiotisk.
Ärlig.
Ödmjuk.
Stark.
Tydlig.
Varmt hjärta.
Intelligent.
Humor .
Glad.

2 och 3 Förstånd att gå när det finns inget att bygga på.Sätts ord på mina behov och känslor.Lugna mig själv.Andas.
Fylla mitt liv med det som ger mig glädje och energi.
Tillfredsställa mina behov.Utplåna inte mig själv.
Ha tilltro till min förmåga.
Skapa trivsel omkring mig .
Stäng inte av.Fastna inte i mitt huvud eller mina känslor.Såras inte av andras tolkningar av min person .
Älska mig själv med styrkor ,sår och brister Se tydligt vad mitt ansvar börjar och slutar.

Tilliten som gick förlorad

Precis som alla andra vill jag älska och älskas som jag och du är. Jag vet att det finns människor med lägre empati med stora Egon utan samvete.
Jag är rädd för att möta dem.
Initialt kan de bete sig väldigt bra.
Det står inte alltid i pannan vem de är.
Så förälskelse för mig är en plåga.
Att våga bli det.
Läsa varje tecken .
Är detta en sund man?
Så kasten blir tvära inombords.
Mellan förälskelse och rädsla.
Mellan intimitet och avstånd.
Saker sker jag backar hem för att fundera.
Lägger puzzel ser mönster.
Blottar mig själv för dig.
När jag gjort det.
Känner jag mig jobbig och rädd.
Jag vill inte bli sårad igen.
Jag vill inte längta och sakna.
Jag vill inte att du ska spela på mig för att få det du vill ha.
Tydlighet är viktig.
Emotionell bekräftelse.
Inga ändringar i planer.
Inga förväntningar du inte kan infria.
Att känna mig trygg.
Just nu balanserar jag mellan förälskelse och att backa hem ,gå.
För det känns inte tydligt när vi kan ses.
Jag backade hemåt och sen gick jag framåt mot dig igen.
Jag orkar inte med otydlighet och diffust.
Det är en sån skillnad när jag vet vem du är.
Nu blir jag bara en version av mig själv som är jobbig för mig att möta.
Så pass jobbig att jag funderar på om det är värt det.
Att ens försöka öppna upp för kärlek.
Försöka möta en man i kärlek.
Fanns det en snabbspolningsknapp skulle jag ta den förbi förälskelsen faser.
Så grymt smärtsam och jobbig att uppleva.
Misstänksam.
Emotionellt och mentalt påfrestande.
Just idag är en sån dag jag inte orkar.
Vad vill du ha?
Vad söker du ?

Har kommit fram till att tillgänglighet att inte kunna träffas utan livspuzzel som lägger hinder iväg. Får mig att känna mig bortprioriterad.
Jag kan inte känna mig som nummer 5 på prioriteringslista.
Män med barn och fd som jobbar helger går fett bort i mitt livspuzzel.
Hårt ,befinner man sig närmare varandra går egna barn och min kärlek att få ihop.
Barn går först det förstår jag.
Har alltid mitt barn gjort på gränsen till egen självutplåning.
Ingen energi för eller prioritet av behov som inte är en mammas .

När ett flygplan kraschar och masken om luft ska prioriteras mellan dig och ditt barn.
Tänker 9 av 10 barnet först.
Vem ska rädda barnet om du dör av syrebrist?

När någon väljer fel partner...

Kärleken gör dig blind.
Andra kan se vad hen går för.
Tycka att du behandlas inte korrekt när det gäller respekt ,förståelse ,kärlek och din fria vilja.
Män som är riktigt manipulativa är karismatiska.
Som nära vän eller förälder i den situationen så fungerar inte personangrepp på föremålet för kärleken.
Hen ser och förstår inte det än och kan slå bakut och bli ledsen för att ni tycker inte om personen som hen gör.

Kärleken kan börja manipulera ,leta svagheter i relationen med kvinnans nära vänner och anhöriga.
Kvinnan hamnar i konflikt han tycker inte om hennes anhöriga .Hennes anhöriga tycker inte om honom.
Spelet har börjat.
De anhöriga kan börja utesluta kvinnan från gemensamma sociala aktiviteter för de vill inte umgås med honom.
Allt blir en negativ spiral där hon hamnar i klorna på honom.
Han vill inte delta i sociala sammankomster.
Referenspunkten för det normala försvåras.
Kvinnan blir isolerad.
Den dag hon förstår kan hon stå ensam.
Många år senare.
Så är hen en idiot stanna kvar peka respektfullt på konkreta exempel utgå från hennes värde och respekten hon ska ha i kärlek.
Stanna kvar.
En dag trillar polleten ner.
Hon blir hjärntvättad du kan motverka det.

En passion utan dess like

:-).

Att möta det förflutnas skugga

Jag har mött det jag inte ville möta.
Hårda ord ,dömande ,kränkningar och förlöjliganden.
Jag gick vidare från en kortare flört.
Personen kunde inte hantera det.
Och vände sin vrede mot mig.
Relationen i sig var i det mest skruvande laget.
Svartsjuka liksom hur kan man vara så svartsjuk i något som inte ens var en relation?
När jag gick vidare så allt jag upplevt som generöst , omtänksamt och vidsynt blev så elakt , dömande och rigid .
Som att vända på en hand.
Eller slita av en mask.
Att spy ut sin vrede sina dömande och tolkningar och sen ett par dar senare tro att jag vill ha med hen att göra?

Ett avslut så fyllt med projektioner , hat ,offer och martyrskap.
Att dyka upp på sociala medier.
Och typ om alla på byn visste hur du betett dig.Så skulle alla se vilken hemsk människa du är.
Han lever ett liv som jag delvis tror han inte vill dra fram i ljuset för allmän beskådan.
Allt hat och dömande är bara reflektion av den skuggsida hos sig själv han inte vill kännas vid.
Så nu drar han mig runt i sin egen skit utan att ens förstå det.
Han försöker spela på min empati , förståelse och ansvarstagande.
Jag klarar inte offer och martyskap

En martyr respekterar inte gränser eller nej.En martyr förstår inte sin egen gräns och sitt eget ansvar för sin person och sina handlingar.Kan därmed inte respektera andras.
De har aldrig något  eget ansvar eller del i det som sker.Det är ditt fel.
Det vänder och vrider så allt är ditt fel.
Spelar ingen roll om du resonerar logiskt.
Tar ansvar för ditt eget beteende.
Bekräftar martyren känsla.
Där om du fungerar sunt börjar du lyssna i en konflikt.Mjuknar ,tänker  på ditt eget beteende.
Kan i alla fall när emotioner lagt sig se din del ,ta ansvar ,lyssna ,be om ursäkt.
Förstå ditt perspektiv och den andres.
För personen är så pass viktig för dig att du vill förstå och inte skada hen.
Båda två tänker så.
Ödmjukheten i att ingen är perfekt och acceptera sina egna och andras brister.

Det fungerar inte på en martyr .
Bara ett kort och koncist nej.
Gå inte in i argumentation det ger samma effekt som att hälla bensin på öppen eld.
Och total nollkontakt.

Ansvar

Det är elevens eget ansvar att anmäla bortappat busskort.
Får jag till svar när jag efter fem dagar vill lösa det för att slippa betala resorna till och från skolan.
Efter dagliga påminnelser har hon fortfarande glömt det.

Vem äger ansvar om eleven har kognitiva funktions nedsättningar  och äger inte förmåga?

Föräldrar som inte finns fysiskt på plats i skolan?
Eleven som inte har förmågan?
Kan regeln som syftet på att lära eleven ta ansvar.
Vara diskriminerande för den som inte har förmågan ?
Yttersta  fysiska konsekvensen är att min ekonomi drabbas.Den psykiska hos min dotter att hon råkar ut för fördomar och tar det personligt.
Nu vet rektor och mentor om hennes kognitiva svårigheter.
Jag påminner henne hemifrån.
Hur och När ska frågan om busskort bli löst.?
Jag får inte lösa det men varje dag som går får jag betala för hennes resor till och från skolan.
Medan skolan lär ut ansvar till en elev som har bristande kognitiva förmågor.

Visst kan jag driva det som diskriminering pröva deras regel hur den står sig mot diskrimineringlagen och skollagen.
Ska det behövas?
Jag kan vara lika fyrkantig jag med om det behövs.
Att kunna ta ansvar handlar bla om mognad och kognitiva förmågor.
Nedsatta kognitiva förmågor ger en lägre mognadsnivå än en elev i samma ålder.
Det är vedertagen fakta.

Att kunna fungera i samhället bygger på eget ansvarstagande.Lagar som styr funktionshindrades rätt till anpassningar på sitt arbete är starka.
Arbetsgivaren har ett stort ansvar till att skapa förutsättningar för en miljö som den funktionshindrades kan utföra sitt arbete.
Att undanröja de hindren som skapar en högre arbetsbelastning på den anställde för att förväntningar att du ska utföra ditt arbete på samma villkor och förruttsättningar som oss andra.
Även om din förmåga inte existerar.

Vi som lever med dolda handikapp möter ofta fördomar från dig som inte har kunskap eller förståelse.
Du förstår inte att din förväntning på oss vad vi kan utföra är som du skulle be en rullstolsburen människa att ta lite ansvar.
Gå upp för trappan !
Ibland har inte du förmåga till humanism eller att kunna sätta dig in i en annans människas perspektiv.
Som tur är finns det stark arbetsmiljölag,diskrimineringlag och skollag.
Får den rullstolsburna en rullstol att ta sig fram i.En hiss istället för att krypa uppför trappan och förståelse att det tar lite längre tid så kan henne ta sig upp för trappan.
När kunskapen om att hennes inte kan gå.
Förståelsen att det tar väldigt mycket tid energi och värdighet att krypa upp för en trappa det kan jag inte förvänta mig av henne. Samt anpassningar i hens fysiska miljö i form av rullstol, hiss och att det tar längre tid.

Så hur löser vi frågan om busskort ?

Ansvar

Det är elevens eget ansvar att anmäla bortappat busskort.
Får jag till svar när jag efter fem dagar vill lösa det för att slippa betala resorna till och från skolan.
Efter dagliga påminnelser har hon fortfarande glömt det.

Vem äger ansvar om eleven har kognitiva funktions nedsättningar  och äger inte förmåga?

Föräldrar som inte finns fysiskt på plats i skolan?
Eleven som inte har förmågan?
Kan regeln som syftet på att lära eleven ta ansvar.
Vara diskriminerande för den som inte har förmågan ?
Yttersta konsekvensen är att min ekonomi drabbas.
Nu vet rektor och mentor om hennes kognitiva svårigheter.
Jag påminner henne hemifrån.
Hur och När ska frågan om busskort bli löst.?
Jag får inte lösa det men varje dag som går får jag betala för hennes resor till och från skolan.
Medan skolan lär ut ansvar till en elev som har bristande kognitiva förmågor.

Visst kan jag driva det som diskriminering pröva deras regel hur den står sig mot diskrimineringlagen och skollagen.
Ska det behövas?

20 år narcissistisk våld är bruten.

Jag har frigjort mig fysiskt och mentalt från det fängelse som psykiskt misshandel skapar utom och inom mig.
Hans slagträ de senaste 10 åren vår dotter har glidit ur hans hand.
Hon ser delvis vem han är.
Min rädsla att han psykiska barnmisshandel ska fortgå har upphört.
Hon gjorde som mig och flydde.
Han manipulerar henne inte idag.
Hon är inte fången i hans narcissistiska verklighets bubbla.
Mina år att föra fram det som sker behövs inte längre.Utan BUP ,sjukvården och soc har jag blivit fri.
Jag bad om hjälp ni såg inte behovet.
Ni var så upptagna med att tolka mina sår ,min rädsla , min ilska , min frustration och min maktlöshet som sjukdomskriterier.
Ni förstod aldrig vidden av mitt trauma och förminskade den. Har mött människor som delvis förstått.
Jag hittade inte orden och kunde inte förmedla så att ni kunde förstå.
Jag stängde in mig och mina sår.
Satte upp murar och skydd.
Tilliten så krossad till allt och alla.
Tillslut hittade jag vägen ut.
Jag har fötts på nytt.
Jag är frisk och fri.

Förälskelse

Jag har öppnat upp för förälskelse.
Här och nu låter jag mig älska och älskas tillbaka.
Jag tillåter mig att älskas passionerat.
Förälskelse och passion kan ta Slut.
Lite ont gör det men du blir ett vackert minne.
Kärlek i dess sannaste form är vacker.
Du är fri att gå jämte mig så länge vi båda vill och utvecklas av det.

Att vara i helvetet och vända

Att leva med en man som är tom på ett eget känsloliv.Som inte äger empati.
Som reglerar sin skuld och skam genom att projicera den på kvinnan som älskar honom.
Du som kvinna måste alltid förstå ditt värde.
En man som är sund älskar hela dig.
Han vill inte att du ska må dåligt.
Han lyssnar på dig.
Visar omtänksamhet.
Han har vilja att lösa konflikter.
Se ditt perspektiv, förklara sitt.
Han ber om ursäkt när hans ord och handlingar sårar.
Gör han inte det ,gå vidare.
Du har bara ett liv.
Det finns många män som kan älska dig precis som du är.
Som tittar på dig med värme i sina ögon.
Som värdesätta dig och relationen framför att alltid ha rätt.
Hans ord och definition om dig är bara lögner som speglar hans insida.
Du är vacker ,unik och älskvärd.
Det ska speglas i ögonen av den man du älskar. En man som älskar dömer inte dig.
Gå din väg...
Titta inte bakåt.
Gå framåt låt den kärlek du känner inom dig.Guida dig hem.
Låt den speglas av den man som du väljer.
Han ska vakna med djup glädje och sällsamhet att du valde just honom.

Mm ibland kommer längtan.

Kommer våra vägar att korsas igen?
En plats i mitt hjärta finns du på.
Jag önskar att du finner den sanna kärleken du drömmer om.
Ett band finns mellan oss.
Finns det mellan oss alla bakom egots mur och medvetandets glömska.
Du och jag förstår det.
Jag gör fel , jag faller ,jag gör misstag.
Döm mig inte ..
Peka inte finger.
I ett hjärta där kärlek bor finns inget behov av billiga poäng.


Ibland tänker jag på dig.
Kommer minnet av dig blekna med åren?

Det är inte okej !

Jag är så trött på vissa män.
Vad är det för fel på er?

Vissa lite stake !
Och gnäll inte på min mail.

Jag tar ansvar för mitt liv.
Skaver det går jag vidare.

Jag är fri att gå dit jag vill.

Självkänslan sätter normen för hur andra behandlar oss.

En något olustig händelse fick mig att fundera på detta.
Min självkänsla är nu så pass hög att jag accepterar inte vissa beteenden.
När någon behandlar mig på ett sätt jag inte möter mig själv.När ödmjukhet och acceptans inte existerar.
När personen fastnar i sitt ego.
Att diskutera och nå fram till en människa som är låst i sitt ego ,ger mig inget.

Jag mötte martyrskap och offerkofta.
En människas förväntningar som jag inte infriade.Behovet att då skuldbelägga ,kritisera och förminska och döma.
Sår som finns hos personen .
Personens egen självkänsla.
Behovet att trycka till för att ta bort sin egen smärta.
Att spela upp sin egen pjäs.
Jag är inte älskvärd.
En pjäs jag inte ville vara med i.

Okej ,tänkte jag.
Jag tar ansvar för mina handlingar.
Förklarade att intentionen inte var att dissa människan och bad om ursäkt.
Jag inte såg på hen som mindre värd.
Men att jag hade full förståelse för att det kunde tolkas så.
Jag gick in i andra gradens perception.
Försöka  förstå och känna det personen upplever.Jag kan förstå för jag har själv varit där.
Jag var för otydlig med att lyfta min egen första grads perception.Min upplevelse och känsla.Jag har lärt mig att backa bakåt ,stänga mina dörrar och skydda mitt inre.
Så när jag gick in i andra grads perception och dolde min första så skapade jag ett rum för hen att bre ut sitt martyrskap.

Jag väntade på hens ursäkt.
Jag möte projektioner.
Det här handlar inte om mig.
Tillslut när hen står i full blom i sitt ego.
Så blir det för många sätt samtidigt.
Härskartekniker som människor med narcissistisk personlighets störning använder sig av.
Jag fick nog.
Jag blev illa berörd.
Kände olust.
Tillslut blev jag rädd.
Har jag en fullslipad narcissist framför mig?
Och istället för att lyfta mitt perspektiv och känslor.Vilket du inte ska göra med den typen av människor.
Så sa jag ,lägg ner ditt martyrskap.
Titta på ditt eget beteende istället för att fokusera på mitt.
Du beter dig som vilket jvl narcissistisk svin som helst.
En vanlig funtad person som värdesätta relationen hade vaknat till av den käftsmällen tror jag.
Tack ,fick jag tbx och den frågan brukar du tåla...
Gränsen är hårfin.
Stora Egon.
Martyrskap
Offerkofta
Makt ,kontroll
Olika Härskartekniker.
Ta sig rätten att definiera mina tankar och känslor.Utan att fråga efter dem eller lyssna på dem.
Är jag färdig med.
Visst gick jag in i mitt ego.
Jag backade och öppnade upp till försoning.
Jag möttes inte av den.
Jag har mitt värde.
Och ser du inte det.
Tack och hej.

Lite på sniskan :-).

Har alltid koll på hur väl du själv kan relatera till olika perceptioner.

Utveckla där brister finns.

Och för inga diskussioner med människor som sitter fast i första utan möjlighet att växla mellan ett ,två och tre.