Kan ju vara lite mer blessing än lesson om jag får ha en ödmjuk önskan.

Varje jvl brist och utvecklingsområde jag har.Plockats upp till ytan.I full beskådan för mig själv.

Det är ingen vacker syn.

Ödmjukt konstatera att jag är mänsklig med en hel del brister.

Acceptera mina mindre smickrande sidor.

Att inte döma sig själv.

Här ska det rensas ut skit! 

Jag är på väg mot något vackert och fantastiskt .

Mitt verkliga jag.

Eller jag är redan där i vissa ögonblick.