- Rentvå mitt namn!
Är mitt spontana svar på sjuksköterskans fråga.
-Ja men det här är inget nytt.
Nej ,jag och du och alla som känner mig vet vad han går för. Var tbx hos den första sjuksköterskan jag träffade för ca 7år sen när mina utmattningar började.
Är så irriterande att jag och min ohälsa används emot mig.Att inget spotlight skiner på honom!
-Ska jag göra en orosanmälan ? Undrade hon efter att läst igenom mina och dotterns sms från honom.
Gör du en orosanmälan slår den bara tbx på mig är mitt svar.Jag kan inte göra en ,det är bara uttryck för mitt instabila psykiska mående som soc så vackert köpt med hull och hår.
Ja och nu när hon bor hos dig känner jag ingen oro svarade hon ,det behövs inte då.
- Hur ska du göra med allt?
Förklarar konflikten mellan far och dotter.
Hennes ovilja att bo där.
Att hon åker inte hem.
Fam-rätten och juristens svar.
Säger till sist ,jag avaktar.
Får jag grova sms.
Drar han in tingsrätt el familjerätt.
Så ska hans sms fram antingen via polisanmälan eller om jag känner förtroende till fam-rätten direkt.
Jag agerar inte förrän han gör det.
Problemet är hans konflikt med dottern.
Att han drar igång konflikter och vidmakthåller dem.Att han beter sig väldigt dumt i attityd , språk och bemötande mot människor och en tonåring med adhd i synnerhet.
Brist på pengar , stress över skolk (ingen nu :-) och rädslan för vad nästa steg blir från honom.
Och mitt eget överbelastade arbetsminne är det jag tampas med.
Alla har vi våra demoner mer eller mindre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar