Har varit en känslosam dag.
Har mött någonting idag som drivit upp en sorg /ledsenhet till ytan...
Den kom genom min dotter.
Hennes funktionshinder och det är så svårt ibland.
Den där biten som saknas eller försvinner i adhd karusellen.
Det som hände påminde för mycket om pappan.
Exakt vet jag inte.....
Många gånger var jag ledsen och förtvivlad .
Något gick sönder där.
Tillslut kunde jag inte gråta.
Kapslade in allt.
Jag berättade ingenting om min verklighet.
I över 10 år var jag tyst.
Ensam med min hemlighet.
Så klart det blir skador av det.
Att gå på helspänn i 10år.
Säger sig självt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar