Jag sitter hos Läkaren för en fysisk åkomma.
Får frågor om min hälsa.
Jag förklarar att jag aldrig mår riktigt bra.
Förklarar att jag har upprepade utmattningar bakom mig.
Säger jag har gemensam vårdnad med den man som misshandlat mig.
Jag börjar med att säga det här är svårt för mig att säga ,flackar med blicken.
Och fäster blicken till höger om henne.
Tar ett andetag in och säger med en röst som bryts och ögon som tåras.Jag har blivit psykiskt misshandlad.
När kan jag uttala orden som definerade min verklighet utan att det väcker så stark reaktion inom mig.?
Min sanning är min.
Jag kommer fortsätta att berätta den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar