söndag 31 januari 2016

bokslut över det som aldrig blev något.

Har varit på dejt i år.
Dejten i sig var mysig och trevlig.
En trevlig , vältränad och smart man.
Relativt öppen om sig själv och sin historia.

Han har en syster som han kallar "kalle bakom".
Hon har brytit upp från en längre relation.
Och med de ord han beskriver hennes uppbrott ,deras relation och det behov av stöd /bekräftelse hon behöver.
Så vet jag någonting hennes bror inte vet.
Att han syster har levt i psykisk misshandel och uppvisar "narcissist victim syndrome".
Han stöttar henne utifrån det han vet och förstår.
Imponerad av att han ställde sin svåger mot väggen.
Han har tagit ett stort ansvar i tidigare relation med ben. Verkligen visat ett styvfar ansvar och kärlek till barnet jag beundrar.
Ibland när mitt liv och kamp för mitt barn varit tufft har jag önskat en sån man med de kvalitéer na vid min sida.Nu var det aldrig så.Jag har gjort det själv och det har gett mig en styrka, vad som än händer fixar jag det.Ramlar jag så reser jag mig igen.

Funderar över anknytningsmönster i hans familj.
Ibland kan de som fastnar i narcissistens garn blivit själva försummade som barn.Att någonstans finns en rest att jag förtjänar inte att älskas som jag är.
Narcissisten känner igen empaten och den spricka som finns i våran egen självkänsla och självempati.
Och våran vilja att vilja läka andras sår.
Narcissisten attraheras av den kvinna som det finns utvecklingspotential att förändra till att helt tillfredsställa sina egna behov.
Han ,dejten har sitt mönster att inte hitta den rätta.
Oftast blir det en träff och inte mer.
Han är tillräckligt smart och har självinsikt nog för att möta detta inom sig.Att allt bottnar i en rädsla att öppna upp för kärleken.Det finns två rädslor som hindrar kärlek att få fäste.
Rädslan för att bli lämnad eller kvävd.
Och att se sina egna mönster.

Jag fick tidigt känslan av att denna man är en "jägare".Att efter en dejt skulle hans intresse med största sannolikhet avta.Funderade på var någonstans en kvinna skulle få plats i hans liv ,tidsmässigt? Att tiden att mötas kanske skulle bli liten och begränsad.Att ett vi kanske inte har möjlighet att utvecklas.
På sätt och vis upprepar jag mina mönster fast inte lika grovt och tydligt.Jag ser redan nu vad våra konflikt/utvecklingzoner skulle hamna.
Jag återkopplar snabbt på kontakt om jag finner det viktigt att information förs vidare eller intresse för person. Och går inte igång på distans.
Denna gång ser jag det tydligt.
Min tanke/känsla har varit hur länge ska mitt tålamod med hans behov och mitt behov av närhet ,intimitet gå bredvid varandra ?
När tycker jag att det vittnar om respektlöshet ?
Och de händer jag flyttade från mina intima zoner.
Jag gav honom aldrig lov att lägga sin hand där.
Det vittnar om en respektlöshet mot mina gränser och integritet.
Han har redan förstått att jag är tydlig och har självrespekt.Och att kärlek från min sida handlar om att älska sig själv och andra som de är i ömsesidigt respekt,acceptans och kommunikation.
Ska bli ännu tydligare både inåt och utåt med dessa bitar hos mig själv.
Ömsesidig
Respekt
Acceptans
Kommunikation
Ska initiera en sista kontakt att framföra detta.
Självrespekt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar