Efter misshandel återstår ett stort arbete med att svara på sin egen fråga varför?
Att först kunna skilja ut sitt eget ansvar i det som hänt.
Första tiden efter är ett kaos på individnivå.
Jag blev utsatt för så många projektioner så att vem jag var som person och hur verkligheten är var ett av mina problem.
Hans defination av mig var min och även verkligheten.
Jag har fått sortera ut hans elakhet/ grymhet för det första. De har jag förklarat med störningar i empati förmågan .Tillslut efter många år hamnade jag i grundval på hans beteende i drag åt narcissism/psykopat hållet och förmodad NP - drag inom autism spektrummet.
Varför det landade på mer än ett funktionshinder är hans medvetenhet om det han "gör".
Jag har fått lära mig själv hur narcissisten fungerar ,deras drivkrafter och mål.
Samtidigt med detta har jag fått lära mig om det osynliga våldets principer.
Vad är misshandel och vilka yttre psykosociala strukturer upprätthåller den?
Samtidigt med detta har jag fått kämpat med mina emotionella sår.
Känslor av skuld,skam,rädsla ,hat , tomhet ,ilska ,sorg . Även samhällets syn på mina problem.
Den schablonbild som finns av vad våld är.
Vem blir misshandlad?
Och ibland har jag påförs skam och skuld som inte är min Och mina upplevelser har förringats.
Våldets konsekvenser för mig själv på individnivå.
Vilket lett till att jag inte fått "rätt bemötande" eller vård.
Den sista biten handlar om mig själv.
Varför jag kunde attraheras av honom.
Hur jag vidmakthöll misshandeln.
Varför jag inte gick tidigare?
Varför jag inte såg varningstecken/reagerade på dem? Innan jag var så emotionellt nedbruten som individ.
Att jag kunde överge mig själv för att få "skärvor " av hans kärlek.
Allt detta har jag dealat med samtidigt som gemensam vårdnad pågår.Jag har levt i en värld så full av stress.Jag har en egen "hörselstress".Att stödja/kämpa för det stöd barnet behöver utifrån NP - diagnos. Sanningen om hans oförmåga att möta hennes behov.Hans förmåga att kränka henne.
Min skräck för att hon ska bli försummad /misshandlad och ihjälslagen.
Min upplevelse av att han manipulerar henne emot mig.Samt hur han fortsätter sin misshandel via ord /beteende mot mig personligen och alla "lögner" han drar och blir trodd på i andra forum.
När jag berättar detta , har jag många gånger inte blivit trodd.
Och min stress och ångest över det som skett /sker och mina sår ,jag lever med.
Får mig att förundras över att jag "bara går in i väggen"?
Och att jag lever ......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar