torsdag 17 december 2015

Du har kastat bort 23 år....

Hajar till ,när orden kommer ur min dotters mun.
Hon har oavbrutet suttit och berättat om sin verklighet hos sin pappa.
Det hon berättar är psykisk misshandel.....
Hon talar om,när hon säger att hon har ont.
Så svarar han ,det är ingenting mot vad jag har.
Det är inte ett dugg jävla synd om dig!
Var inte ett sånt jävla offer!

Han har även åsikter om hur mycket hon umgås med vänner ,när hon är hos mig.
Du umgås inte med din mamma ,du dissar henne.

Och när hon berättar för honom att hon vill vara hos mig på nyår och honom över Jul. Det bestämmer inte din mamma ! Du åker inte dit för att träffa henne då ,du ska vara med dina kompisar.
Varför följer du inte med mig över jul?
Pappa dampar ,det får jag inte.
Jag tar julen där ,för att få träffa mina vänner i nyår.

Han tjatar och gnäller det faktum att jag har ansvaret för barnbidraget.Hon säger vuxen saker får du ta med mamma.Jag vill inte höra!
Nähä får jag inte prata om det?
Och något elakt och sarkastiskt tillbaks till henne.
Han bråkar om allt!
Minsta lilla sak ,som vanliga människor inte bry sig om.Han är en "bitterfitta" säger min 15åring.
Han gnäller om skolan ,du kom 10 min för sent!
Och gör bättre ,ansträng dig mer!
Jag gör mitt bästa !
Det gör du ,jag ser hur du mognat och tagit ansvar sen i somras.
Jag vill ha positivt och uppmuntran.
Det blir så jobbigt när han inte säger något positivt.
Jag blir bitter och ledsen när jag är där ,därför jag vill flytta .Säger hon och rösten bryts.

Jag pratar om att det är något som "fattas" hos pappa ,han kan inte förstå andras känslor.Eller lyssna och förstå någon annans perspektiv.
Hon berättar om sin halvbror.Han är precis som pappa fast bittrare.Han är inte min bror så som han är och beter sig.Jag hade velat haft en bror som älskat mig som en syster.
Pappan kommer att "förlora" henne.
Ju äldre hon blir desto mindre tolerans och acceptans för hans "sjuka" beteende.
Jag nämner att jag vet hur han fungerar och hur länge jag känna honom.
Då kommer :
Du har kastat bort 23år.
Det hugger till inombords.
Lite senare kommer vi in på det igen.
Jag säger hade jag inte träffat din pappa.
Hade inte du funnits ,den unika människa du är.
Jag är tacksam,säger jag och hon ler.
Alla människor har något falskt ,det ser jag säger hon.Hon pratar vidare om vänner och vänskap.
Ni är unga på väg att bli vuxna ,ni lär er nu.
Det kommer att bli fel ibland.
Hon pratar om sitt funktionshinder, hur det påverkar henne.
Jag är mogen mamma ,jag har haft det tufft och då utvecklas man.Man måste älska sig själv annars sänder man bara ut hat.
Vad ska det bli av denna tjej ?Så medveten om så viktiga saker ,redan nu.
.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar