Det jag har svårast att tackla är hans föräldrarskap och den skada han kan tillfoga sin dotter.I mina argaste stunder säger jag att ,den är sanktionerad av socialtjänsten.Man har valt att manipuleras av hans lögner och ser inte till barnets behov.
Jag är inte trovärdig.
Ska jag först misshandlas och sen min dotter ?
Det har varit ett sjukt liv i klass med en psykologisk thriller.Skillnaden är att det är ingen film ,det är våran verklighet och du ser den inte.
Det finns flera som oss i samhället. Vi som förlorat vår oskuldsfullhet ,naivitet och idealism.
Vi ser var vi har framför oss.
Några ord om narcissista fäder:
Han har byggt upp en falsk grandios självbild,som är klanderfri.Han är beundradsvärd och gör aldrig några fel ,enligt honom själv.
Hur ska han då se att han misshandlar sitt barn ?
Och hur ska barnet genomskåda hans idealiserade självbild?
Efter som han spelar offer har han alltid skydd av andra.
Han har inte förmåga att se barnet som en självständig individ och kan inte känna empati för dem. En narcissistiskt pappa är inte genuint nyfiken/intresserad av sitt barn antingen ignorerar han dem eller upplever dem som en oskiljaktiga förlängning av sig själv.
Om barnet visar andra behov än vad han har kan han bli mycket kränkt och provocerad.
I den gemensamma vårdnaden läggs fokus på hatet till den andra föräldern.
På bekostnad på relation till sitt eget barn.
Barnets används som ett redskap.
Hävdar barnet eller ger uttryck för sina behov.Så vänds hatet tillslut mot sitt eget barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar