Försummelse

Det är tufft att ta som mamma den fysiska försummelse som alltid existerar hos hennes far.
Att se beläggning på tänderna för att de är oborstade.
Se naglar med svarta sorgkanter.
Oklippta tånaglar.
Hår som är flottigt och trassligt som inte sett en hårborste flera dagar.Det fick blötas i omgångar ,hårinpackning och balsamspray det tog timmar att reda ut.
Kläder fulla av fläckar och smuts.

När hon var mindre så var det bara raka vägen in i duschen.
Hon såg ut som en liten "trashank" när hon kom därifrån.

Alla kläder som blivit kvar där genom åren.
Alla pengar och tid jag lagt på att få hem saker.Ett tag skickade jag listor till fadern vad som skulle med hem.
Ett tag listor till henne.
Det fölll inte i god jord.
Efter blivit idiotförklarad så kom kläder med hem en gång.
För då skrev jag en exakt lista vad hon åkte i och vad hon hade med sig.
Den gången var jag störd och skulle söka läkarvård.
Men kläderna kom hem.
Så här orkar man ju inte hålla på.
Att hela tiden hitta konstruktiva lösningar för att få det mest enkla basala praktiska att fungera.
Med någon som varken har förmåga eller vilja.Som spyr sin galla och förakt.

En skolkurator köpte balsam till henne för att ha hos sin pappa.
Det hade varit bättre med en anmälan till socialtjänst från skolan.
Det tragiska i det hela är hennes funktionshinder där hon även nu och då kräver extra stöd i hygien,kost och sömnrutiner.
Det har inte ens existerat en normal sund föräldrarförmåga i detta.
Detta är försummelse i basal omvårdnad om ett barn.