Dejten som inte blev av.

- Är du redo att möta kärleken?
Var mitt rappa svar på en dejtingprofil som innehöll kvalitéer och värderingar som jag gillade.
Det var han så efter lite snack så bestämde vi att ses.
Kommunikationen dog ut 4 dagar före dejten.På den tredje dagen av tystnad så kände jag detta håller inte längre.
1.Jag började fundera på om han jobbade mycket?
2.Har jag sagt något?
Efter 3dagar ansåg jag inte att jag kunde ses som klängig.Och jag kände mig färdig med att gå och vänta och fundera på vad en mans tystnad står för.
Har man en gång upplevt silent treatment som icke tidsbestämt straff som makt och kontroll i syfte att förringa din person , känslor och behov.
Då räcker det.
Så kontaktade honom och påtalade att vår konversation de senaste 3 dagarna var väldigt tråååkig.
Så ska man bemöta silent treatment påtala så tråkig personens brist på kommunikation och umgänge är.
Lägg över ansvaret där det hör hemma.
Påtala att du ser vad personen gör samt att det bekommer inte dig det minsta (även om det gör det ).
Fick ett snabbt svar om kalla fötter om att inte känna sig redo.
Och att han var ju hyvens som inte hittade på en bortförklaring.
Att han förstod min besvikelse och känsla av ledsenhet.
Hm....
Svarade att jag förstod hans fråga om kalla fötter rörde honom själv.
Att det var klokt att ta eget ansvar för sina sår.Att jag trots min rädsla och ångest i klass med att ha inbokat tandläkarbesök med vetskap om att visdomständer ska dras ut utan bedövning.Inte handlade om personen jag dejtade.
Faktiskt gick jag på min första dejt som blev trevlig.
Att första dejten för mig inte handlade om romantiska föreställningar och att jag hade noll förväntningar.
Det handlade om att utmana min egen rädsla.
Och du var dejt nummer två berättade jag.
Mm , avisad med intakt självkänsla :-).