Att kunna umgås med sig själv utan att jaga stimulans och yttre bekräftelse borgar för att du i din ensamhet kan möta dina känslor och tex smärta.
Grunden för en bra relation med andra är den goda relationen du har till dig själv.
Tryggheten i sig själv gör att du tar ansvar för dina behov och kan förmedla dem i en parrelation.
Kärleken till dig själv gör att du sätter gränser både för dig själv och genom det föds respekten för andras gränser och integritet.
Med ett jag som möter sina känslor och ev sår som respekterar sina behov ,där födds kärlek till sig själv.
Kärlek existerar inom sig ,det är inget du kan söka eller finna genom den "rätta".
Det handlar ytterst att möta och spegla den som förstått den här grunden.
Jag tar ansvar för mig ,du tar ansvar för dig.
Däri kan mötet uppstå i enkelhet , närhet och sanning .
Fri från manipulationer byggd på den egna bristande självinsikten.
Med förmågor som acceptans , ödmjukhet , mod ,nyfikenhet , lustigt och glädje.
Jag kommer att begå misstag även du.
Vi kan prata och förstå.
För vi vill stå lika nära vandra som vi står nära vårt eget jag.
Ett jag avskalat från egot "jag vill ha rätt".
Ett ego som inte behöver bevisa något som inte behöver förminska någon.
Ett jag som är kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar