Både själva misshandel i sig innan för hemmets fyra väggar.
Den fortsatta genom gemensam vårdnad.
Att alltid flyga under radarn ,dölja sin misshandel.Att aldrig få bekräftat av omgivning och myndigheter.
Vad som sker år efter år.
Att själv göras till den "tokiga" genom direkta lögner.
Och det som sker ibland bakom andras ryggar eller direkt framför ögonen på andra utan respons från omgivningen
Det är maktlöshet och förtvivlan utan dess like och det som ska läkas.
Det måste ske precis som misshandeln ,ensam.
Tillslut kommer man till en punkt att alla som inte ser det som pågår eller förminskar det som sker eller har skett.
Slängts ut från mitt liv.
Jag vill inte ha med de attityderna att göra.
Mina värderingar och mitt behov av att speglas som den jag är med mitt förflutna och mitt nu.
Jag kan inte spela spel.
Det måste vara äkta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar