Jag tar inte sån skit

Sitter hos en psykolog.
Har precis sagt till honom.
-Ja , jag är arg och jag tar inte sån skit.
Packar ihop mina saker och reser mig och går ut ifrån hans mottagningsrum.

Jag hade berättat detaljer om skola och BUP. Hur fel det blir om de inte agerar i tid eller följer upp.
Jag kan ju inte tänka åt alla andra säger jag.
- Säg det åt dem istället för att sitta här att prata, säger psykologen med en ton jag inte gillar.
-Det är det jag gör.
Där blir jag arg för att han förringar mig.
Och påstår att jag sitter och snackar....

Och inte blir det bättre av hans mail han sedan skickar.

Jag menade inte allvar. Varför blev du så arg och rusade iväg?

Vi har ju träffats så många gånger, du kunde frågat om jag menade som jag sa, vilket jag inte gjorde

Min analys är :

Berättar en klient om ett allvarligt problem så slänger man inte in ett skämt som går ut på att förlöjliga klienten.

Att påstå att jag inte har lagt tid på att prata med dem.

Att möta allvar med ett skämt är också ett förlöjligande. 

Sen berätta att man inte menar allvar och lägger ansvaret på mig att fråga honom om vad han säger.

Och dessutom förminska min reaktion på att bli förlöjligad.

Förolämpa inte min intelligens också! 😂idiot.

Högkänslighet / särbegåvning faller för manipulatörer .

http://www.hsperson.se/manipulat%C3%B6rer.shtml

Jag känner av andras emotioner.
Jag plockar upp det som inte känns via ord.
Mina egna känslor känner jag stark både glädje och sorg.
Särbegåvningen tog många år innan jag förstod vidden av och dess konsekvenser.
Att inse att du gör dig inte förstådd i bland och ditt sätt att tänka och processa information har jag hög kapacitet.
Kombination högkänslighet och särbegåvning har jag inte processa närmare.
Just nu så känner jag att en massa information som bubblar de ska bara in i mina hjärna och processas.
Ungefär som professor Baltahzars uppfinningsmanick.
In med allt och sen kommer den färdiga produkten eller lösningen.
Kan diskuteras är det en gåva eller förbannelse?
Om inte annat skapar dessa gåvor inre konflikter.

Brytna överenskommelser och dess konsekvenser

Vi kan väl prata i telefon ikväll?
Sa mannen som jag släppt lite närmare mig.

Han ringde strax efter kl 20.00.
Jag missade hans samtal och ringde upp fem minuter senare.Jag hamnade i hans röstbrevlåda valde att inte prata in något meddelande.
Utan skickade sms om att jag inte hört signalen eftersom ljudet var bortaget.
Vred upp ljudet och hade telefonen nära mig för att inte missa hans samtal.
Lite senare så gick jag till affären och batteriet tog Slut där.
En kvart hem tänkte jag ,så förargligt om han skulle ringa tbx just nu.
Satte telefonen på laddning och checkade av ljudet.Och förvissad mig om jag hade något missat samtal.
Klockan gick över 21.00 blev lite fundersam på samtalet som inte kommer.

21.37 Kommer ett mess från honom :
Ok, jag satt i ett annat samtal när du ringde. Imorgon skall jag på aw. Hoppas vi kan höras i helgen. ?! Kram

Jag svarade med ett enkelt frågetecken
?
Varför ?   ? ,svarade han.

Och exakt 5 minuter senare den tid det tog för mig att ringa upp honom innan.
Och jag fick ingen upptageton.

Svarade jag i samma anda eftersom våran
överenskommelse att prata under kvällen förminskade till något mindre viktigt.
Jag speglade hans svar för mig väldigt övertydligt. För att han skulle få syn på sitt eget beteende. Sen kändes hans sms - svar som det kom från ett typ call-center.

Jag sitter just nu i en annan sms konversation vi kan ta det nästa månad.

Va?
Varför säger du så?

Kände ska jag behöva förklara det?
Kom fram till att han inte tänkte efter.
Reflekterade över sitt eget beteende.
Där och det gäller väl också mig.
Kunde han ringt upp och bett om ursäkt eller bett mig förklara mitt perspektiv.
Och han kunde berättat om sitt.
Hans egen förklaring att han satt i samtal innebär två alternativ.Eftersom ingen upptageton kom.
1.Två tryck på telefonen så jag kommer direkt till telefonsvarare.
2.Lögn.
Det går också att växla mellan inkommande samtal och förklara att nu sitter jag i samtal.
Jag hör av mig när samtalet är Slut.


Jag avskyr nonchalans och förminskande beteenden.Om nu samtalet han fick var så pass långt och viktigt.
Då kan man ju lyfta luren efter och förklara det blev inte bra det här.
Jag ville prata med dig i kväll.
Och bestämt en ny dag.
5min av hans liv hade det tagit.

Om jag möter detta beteende nu när man är på fötterna och visar sitt bästa jag.
Så står vi inte på samma värdegrund/inställning till kontakt.
Jag är färdig med det.
Hans sms två dagar senare.

God morgon.  AW igår kväll i underbart sommarväder. Riktigt trevligt på staden. Hur har du det då? Kram

Att inte se sin del ,reflektera över den andra partnerns agerande.Att inte ta avstamp i kommunikationsfnurren när han tar ny kontakt.
Och ta det via text och tala om så jvl kul AW var.
Jag kunde inte bry mig mindre.
Fullständigt ointressant för mig.
Intressant att se när jag backar.
Hur han väljer att tackla saker och ting.
Det är hans mönster.
Jag är färdig med att förklara grundläggande saker i kontakt och inte kontakt med en man.
Han får äga det som något naturligt inom sig själv.
Direkt avtändande för mig.

Silent treatment.
Jag går in i silent treatment jag har oftast utsatts för det.Intressant att uppleva att vara den som står för det.
Känslan som ligger till grund för det kan vara passivt aggressivt.
Du känner att människan inte förstår enkla grundläggande basic.
Att du bedömer att det är ingen mening med att ha en kommunikation med vederbörande.
Att människan ljuger /talar osanning.
Det ger en känsla av makt.
Att studera iaktta en människa genom logiska filter.
Och se när modet att blotta sig själv och ta ansvar för sin del inte finns.
Jag är den som alltid förklarat mitt perspektiv och mina känslor i en sådan här situation.
Det har många gånger vänts emot mig.
En nyckel till hur jag kan kränkas av någon med bristfälliga emotioner.
Hur allt kan vändas till mitt ansvar och fel.
Väljer ändå att se denna reaktion till upprättande av mina gränser igen.
Kanske med lite mer kraft än nödvändigt.
För mig är inte grunden till beteende en härskarteknik.
Utan ett försvar ,att skydda den del av mig som fortfarande har sår kvar.
För mig är det en indikator vad jag har min smärta och vilka beteenden som startar upp det igen.
Som ett sår som håller på att läkas och ett beteende är som en kniv som pillar på sårskorpan.
Så viktigt för mig att inte ha någon som pillar på mina sår ,de ska läkas.
Den man jag släpper nära mig måste vara rätt fri från projektioner  dvs självinsikt ,ha kontakt med sina känslor och ha förmåga att bemötas sant i hjärtat.
Jag måste se förmågan till det för att känna tillit och mötas i kärlek.
Jag ser den inte just nu hos honom.
Har man öppnat sitt hjärta för fel människor så är jag väldigt noga med vem som får vara i mitt hjärta.
Vem jag klär av mig naken inför.
Och det är mod och självinsikt att se alla sina styrkor och brister.

Överlevare av misshandel.

https://m.soundcloud.com/patrikborgepodIntressant samtal utifrån många olika perspektiv ,överlevare , behandlare , drog och alkohol terapeut , nämndeman.
Många fördomar och tabun lyfts.
Överlevare är starka kvinnor.

Det finns inga ursäkter kvar längre...

Att kännas vid sina egna behov och att själv ta ansvar för att fylla dem.
Är nästa steg för mig att göra fullt ut i mitt liv.Att sluta negligera mina egna behov.
År av medberoende har satt detta ur spel.
När det inte finns någon annan nära mig.
Blir det tydligt att den energi jag lägger på min partner eller barn är ett sätt för mig att existera att vara mamma eller partner.
Istället för att ta 100% ansvar för mig själv.
Jag accepterar att det är så just nu.
Du kan inte bli respekterad av andra om du inte respekterar dig själv.
Lägg all den kärlek och omtanke som du möter andra med på dig själv.
 Du först andra sen.
Du kan inte ge något du inte äger själv.

Lite mer om medberoende

http://www.dt.se/opinion/debatt/medberoende-att-leva-genom-en-annan-manniska-ar-sjalvuppoffring-inte-karlek

Gemensam vårdnaden kommunikation

Nu är hon rätt stor dottern.
Och jag har bestämt att inte ha någon konversation med fadern.
Han kan inte sköta den utan kränkningar.
Det intresserar mig inte att delta i.
Så har bestämt för att inte ha någon kontakt med honom.
Trots vi har gemensam vårdnad på papper.
Det ansvaret har han aldrig varit intresserad av att ta i praktiken.
Jag tänker inte initiera den.
Vidmakthålla den.
Helt upp till honom.
Skydda mig själv.
23år räcker dessutom i försök att ha en normal fungerande dialog.

Inte flaggan i topp.

Det bestående minnet av dotterns skola kommer att bli nonchalans ,lögner , feghet och falskhet. Från rektorer , specialpedagog och klassföreståndare.
Att inte kalla till möten.
Inte omboka inställda möten.
Att inte hålla sitt ord.
Att skjuta över sitt ansvar på andra.
Dokumentation har varit undermåligt och helhetsintryck är en verksamhet som känns ostrukturerad ,slarvig , lösa Boliner samt attityder som pendlat mellan nonchalans och personpåhop.
Fruktansvärt att upplevt.
Tack och Hej.
Må karma hinna ifatt er.

Att slå knut på sig själv till ingen nytta...

Konversationen med skolan börjar bli lite låst.De rapporterar frånvaro jag säger att det är ett pedagogisk problem.
Alltid bara fokus på frånvaro.
 närvaron ,hur skapar vi den?
Hon är i skolan ,finns det ingen som har relation till henne och kan föra dialog med henne? Hon går till skolan men närvarar inte på lektioner.
Ja jag går på som en specialpedagog gentemot skolan.
Frågar vilka åtgärder har hon nu ?
Får inget svar.

Hade skolsköterskan på tråden och sa: ja det blir bra i framtiden när medecineringen funkar och hon går på en skola som gör anpassningar utifrån hennes funktionshinder.
Kände jvl bra att finna sig och säga i sitt rätta sammanhang.
Min sanning.

Jag är mycket besviken

-Jag är mycket besviken ,sa jag
Jag lämnade rummet med den person som inte kunde se mig i ögonen.
Ett möte för att driva processen vidare mot anpassningar på jobbet stannade av.
Det ställdes in.
-Varför ?
Undrade jag.
Det är svårt att dra ihop alla som ska vara med.
Arbetslaget sa att han tyckte väl inte mötet var viktigt.
Precis så känns det ,din anpassning är inte viktig.Återigen signaler till mina kolleger det är inte viktigt.
Jag är inte viktigt.
Det är inte okej att gång på gång visa det i ord och handling.

Manipulation pågång igen

Dottern har varit hos pappa och kommenterar socutredningen efter varit där.
Hon nämner utredaren vid namn och förklarar att hon sa en sak till mig och en till pappa att hon ljög bakom ryggen på oss.
Mm ,varför säger hon så just nu.
Hon manipuleras igen..
Nu lägger han sina lögner i munnen på soc-utredaren för att rädda sitt eget skinn.

Ilskan som brinner

Era jävla as
Så känner jag egentligen
Nu står vi här
Snart 2år efter jag bad om hjälp
Slog larm
Soc
Skola
BUP
Tack för hjälpen
Kan tapetsera väggarna
Med alla F i hennes slutbetyg

Alla dagar grå

Alla dagar grå
Det är bara tomt
Solen skiner
Strålarna av liv tränger inte in.

Tystnaden ger eko
Allt är bara tomt
Lukt , smak och känsel
Existerar inte

Livet finns någonstans
Det existerar inte här
Inte i mitt rum
I mitt hjärta
Alla dagar grå

Ensamhet
Vakna
Existera i
Somna i
Ett vakuum utan början och Slut
Alla dagar grå

Dejten som inte blev av.

- Är du redo att möta kärleken?
Var mitt rappa svar på en dejtingprofil som innehöll kvalitéer och värderingar som jag gillade.
Det var han så efter lite snack så bestämde vi att ses.
Kommunikationen dog ut 4 dagar före dejten.På den tredje dagen av tystnad så kände jag detta håller inte längre.
1.Jag började fundera på om han jobbade mycket?
2.Har jag sagt något?
Efter 3dagar ansåg jag inte att jag kunde ses som klängig.Och jag kände mig färdig med att gå och vänta och fundera på vad en mans tystnad står för.
Har man en gång upplevt silent treatment som icke tidsbestämt straff som makt och kontroll i syfte att förringa din person , känslor och behov.
Då räcker det.
Så kontaktade honom och påtalade att vår konversation de senaste 3 dagarna var väldigt tråååkig.
Så ska man bemöta silent treatment påtala så tråkig personens brist på kommunikation och umgänge är.
Lägg över ansvaret där det hör hemma.
Påtala att du ser vad personen gör samt att det bekommer inte dig det minsta (även om det gör det ).
Fick ett snabbt svar om kalla fötter om att inte känna sig redo.
Och att han var ju hyvens som inte hittade på en bortförklaring.
Att han förstod min besvikelse och känsla av ledsenhet.
Hm....
Svarade att jag förstod hans fråga om kalla fötter rörde honom själv.
Att det var klokt att ta eget ansvar för sina sår.Att jag trots min rädsla och ångest i klass med att ha inbokat tandläkarbesök med vetskap om att visdomständer ska dras ut utan bedövning.Inte handlade om personen jag dejtade.
Faktiskt gick jag på min första dejt som blev trevlig.
Att första dejten för mig inte handlade om romantiska föreställningar och att jag hade noll förväntningar.
Det handlade om att utmana min egen rädsla.
Och du var dejt nummer två berättade jag.
Mm , avisad med intakt självkänsla :-).

Sammarbetsamtal...

Direkt efter separationen så visade han helt plötsligt intresse för sitt barn.
Han kallade till Sammarbetsamtal med hänvisning till att jag kunde typ flytta och ta dottern med sig.
Där började  han spela upp bilden av sig som den engagerande fadern.

En överenskommelse var att han skulle lämna över information till mig och vice versa när hon var hos mig.
Alltid bara snack.
Jag lämnade över information till honom och skulle jag ha information från honom fick jag ta kontakt med honom.

Dottern har växt upp med en förälder som tagit hand om henne så det här blev jättekonstigt att han skulle ta föräldraransvar nu.

Att hon skulle få prata med mig när hon var där bestämdes.
Han vaktade henne noga hon fick aldrig prata med mig ifred.Hon blev återhållsam och tyst.Och han la sig bokstavligen i samtalet.Hans röst hördes alltid i bakgrunden.
Jag kände inte igen min dotter.
Det var fruktansvärt.

Försummelse

Det är tufft att ta som mamma den fysiska försummelse som alltid existerar hos hennes far.
Att se beläggning på tänderna för att de är oborstade.
Se naglar med svarta sorgkanter.
Oklippta tånaglar.
Hår som är flottigt och trassligt som inte sett en hårborste flera dagar.Det fick blötas i omgångar ,hårinpackning och balsamspray det tog timmar att reda ut.
Kläder fulla av fläckar och smuts.

När hon var mindre så var det bara raka vägen in i duschen.
Hon såg ut som en liten "trashank" när hon kom därifrån.

Alla kläder som blivit kvar där genom åren.
Alla pengar och tid jag lagt på att få hem saker.Ett tag skickade jag listor till fadern vad som skulle med hem.
Ett tag listor till henne.
Det fölll inte i god jord.
Efter blivit idiotförklarad så kom kläder med hem en gång.
För då skrev jag en exakt lista vad hon åkte i och vad hon hade med sig.
Den gången var jag störd och skulle söka läkarvård.
Men kläderna kom hem.
Så här orkar man ju inte hålla på.
Att hela tiden hitta konstruktiva lösningar för att få det mest enkla basala praktiska att fungera.
Med någon som varken har förmåga eller vilja.Som spyr sin galla och förakt.

En skolkurator köpte balsam till henne för att ha hos sin pappa.
Det hade varit bättre med en anmälan till socialtjänst från skolan.
Det tragiska i det hela är hennes funktionshinder där hon även nu och då kräver extra stöd i hygien,kost och sömnrutiner.
Det har inte ens existerat en normal sund föräldrarförmåga i detta.
Detta är försummelse i basal omvårdnad om ett barn.