Ansvar

Det är elevens eget ansvar att anmäla bortappat busskort.
Får jag till svar när jag efter fem dagar vill lösa det för att slippa betala resorna till och från skolan.
Efter dagliga påminnelser har hon fortfarande glömt det.

Vem äger ansvar om eleven har kognitiva funktions nedsättningar  och äger inte förmåga?

Föräldrar som inte finns fysiskt på plats i skolan?
Eleven som inte har förmågan?
Kan regeln som syftet på att lära eleven ta ansvar.
Vara diskriminerande för den som inte har förmågan ?
Yttersta  fysiska konsekvensen är att min ekonomi drabbas.Den psykiska hos min dotter att hon råkar ut för fördomar och tar det personligt.
Nu vet rektor och mentor om hennes kognitiva svårigheter.
Jag påminner henne hemifrån.
Hur och När ska frågan om busskort bli löst.?
Jag får inte lösa det men varje dag som går får jag betala för hennes resor till och från skolan.
Medan skolan lär ut ansvar till en elev som har bristande kognitiva förmågor.

Visst kan jag driva det som diskriminering pröva deras regel hur den står sig mot diskrimineringlagen och skollagen.
Ska det behövas?
Jag kan vara lika fyrkantig jag med om det behövs.
Att kunna ta ansvar handlar bla om mognad och kognitiva förmågor.
Nedsatta kognitiva förmågor ger en lägre mognadsnivå än en elev i samma ålder.
Det är vedertagen fakta.

Att kunna fungera i samhället bygger på eget ansvarstagande.Lagar som styr funktionshindrades rätt till anpassningar på sitt arbete är starka.
Arbetsgivaren har ett stort ansvar till att skapa förutsättningar för en miljö som den funktionshindrades kan utföra sitt arbete.
Att undanröja de hindren som skapar en högre arbetsbelastning på den anställde för att förväntningar att du ska utföra ditt arbete på samma villkor och förruttsättningar som oss andra.
Även om din förmåga inte existerar.

Vi som lever med dolda handikapp möter ofta fördomar från dig som inte har kunskap eller förståelse.
Du förstår inte att din förväntning på oss vad vi kan utföra är som du skulle be en rullstolsburen människa att ta lite ansvar.
Gå upp för trappan !
Ibland har inte du förmåga till humanism eller att kunna sätta dig in i en annans människas perspektiv.
Som tur är finns det stark arbetsmiljölag,diskrimineringlag och skollag.
Får den rullstolsburna en rullstol att ta sig fram i.En hiss istället för att krypa uppför trappan och förståelse att det tar lite längre tid så kan henne ta sig upp för trappan.
När kunskapen om att hennes inte kan gå.
Förståelsen att det tar väldigt mycket tid energi och värdighet att krypa upp för en trappa det kan jag inte förvänta mig av henne. Samt anpassningar i hens fysiska miljö i form av rullstol, hiss och att det tar längre tid.

Så hur löser vi frågan om busskort ?

Ansvar

Det är elevens eget ansvar att anmäla bortappat busskort.
Får jag till svar när jag efter fem dagar vill lösa det för att slippa betala resorna till och från skolan.
Efter dagliga påminnelser har hon fortfarande glömt det.

Vem äger ansvar om eleven har kognitiva funktions nedsättningar  och äger inte förmåga?

Föräldrar som inte finns fysiskt på plats i skolan?
Eleven som inte har förmågan?
Kan regeln som syftet på att lära eleven ta ansvar.
Vara diskriminerande för den som inte har förmågan ?
Yttersta konsekvensen är att min ekonomi drabbas.
Nu vet rektor och mentor om hennes kognitiva svårigheter.
Jag påminner henne hemifrån.
Hur och När ska frågan om busskort bli löst.?
Jag får inte lösa det men varje dag som går får jag betala för hennes resor till och från skolan.
Medan skolan lär ut ansvar till en elev som har bristande kognitiva förmågor.

Visst kan jag driva det som diskriminering pröva deras regel hur den står sig mot diskrimineringlagen och skollagen.
Ska det behövas?

20 år narcissistisk våld är bruten.

Jag har frigjort mig fysiskt och mentalt från det fängelse som psykiskt misshandel skapar utom och inom mig.
Hans slagträ de senaste 10 åren vår dotter har glidit ur hans hand.
Hon ser delvis vem han är.
Min rädsla att han psykiska barnmisshandel ska fortgå har upphört.
Hon gjorde som mig och flydde.
Han manipulerar henne inte idag.
Hon är inte fången i hans narcissistiska verklighets bubbla.
Mina år att föra fram det som sker behövs inte längre.Utan BUP ,sjukvården och soc har jag blivit fri.
Jag bad om hjälp ni såg inte behovet.
Ni var så upptagna med att tolka mina sår ,min rädsla , min ilska , min frustration och min maktlöshet som sjukdomskriterier.
Ni förstod aldrig vidden av mitt trauma och förminskade den. Har mött människor som delvis förstått.
Jag hittade inte orden och kunde inte förmedla så att ni kunde förstå.
Jag stängde in mig och mina sår.
Satte upp murar och skydd.
Tilliten så krossad till allt och alla.
Tillslut hittade jag vägen ut.
Jag har fötts på nytt.
Jag är frisk och fri.

Förälskelse

Jag har öppnat upp för förälskelse.
Här och nu låter jag mig älska och älskas tillbaka.
Jag tillåter mig att älskas passionerat.
Förälskelse och passion kan ta Slut.
Lite ont gör det men du blir ett vackert minne.
Kärlek i dess sannaste form är vacker.
Du är fri att gå jämte mig så länge vi båda vill och utvecklas av det.

Att vara i helvetet och vända

Att leva med en man som är tom på ett eget känsloliv.Som inte äger empati.
Som reglerar sin skuld och skam genom att projicera den på kvinnan som älskar honom.
Du som kvinna måste alltid förstå ditt värde.
En man som är sund älskar hela dig.
Han vill inte att du ska må dåligt.
Han lyssnar på dig.
Visar omtänksamhet.
Han har vilja att lösa konflikter.
Se ditt perspektiv, förklara sitt.
Han ber om ursäkt när hans ord och handlingar sårar.
Gör han inte det ,gå vidare.
Du har bara ett liv.
Det finns många män som kan älska dig precis som du är.
Som tittar på dig med värme i sina ögon.
Som värdesätta dig och relationen framför att alltid ha rätt.
Hans ord och definition om dig är bara lögner som speglar hans insida.
Du är vacker ,unik och älskvärd.
Det ska speglas i ögonen av den man du älskar. En man som älskar dömer inte dig.
Gå din väg...
Titta inte bakåt.
Gå framåt låt den kärlek du känner inom dig.Guida dig hem.
Låt den speglas av den man som du väljer.
Han ska vakna med djup glädje och sällsamhet att du valde just honom.

Mm ibland kommer längtan.

Kommer våra vägar att korsas igen?
En plats i mitt hjärta finns du på.
Jag önskar att du finner den sanna kärleken du drömmer om.
Ett band finns mellan oss.
Finns det mellan oss alla bakom egots mur och medvetandets glömska.
Du och jag förstår det.
Jag gör fel , jag faller ,jag gör misstag.
Döm mig inte ..
Peka inte finger.
I ett hjärta där kärlek bor finns inget behov av billiga poäng.


Ibland tänker jag på dig.
Kommer minnet av dig blekna med åren?

Det är inte okej !

Jag är så trött på vissa män.
Vad är det för fel på er?

Vissa lite stake !
Och gnäll inte på min mail.

Jag tar ansvar för mitt liv.
Skaver det går jag vidare.

Jag är fri att gå dit jag vill.

Självkänslan sätter normen för hur andra behandlar oss.

En något olustig händelse fick mig att fundera på detta.
Min självkänsla är nu så pass hög att jag accepterar inte vissa beteenden.
När någon behandlar mig på ett sätt jag inte möter mig själv.När ödmjukhet och acceptans inte existerar.
När personen fastnar i sitt ego.
Att diskutera och nå fram till en människa som är låst i sitt ego ,ger mig inget.

Jag mötte martyrskap och offerkofta.
En människas förväntningar som jag inte infriade.Behovet att då skuldbelägga ,kritisera och förminska och döma.
Sår som finns hos personen .
Personens egen självkänsla.
Behovet att trycka till för att ta bort sin egen smärta.
Att spela upp sin egen pjäs.
Jag är inte älskvärd.
En pjäs jag inte ville vara med i.

Okej ,tänkte jag.
Jag tar ansvar för mina handlingar.
Förklarade att intentionen inte var att dissa människan och bad om ursäkt.
Jag inte såg på hen som mindre värd.
Men att jag hade full förståelse för att det kunde tolkas så.
Jag gick in i andra gradens perception.
Försöka  förstå och känna det personen upplever.Jag kan förstå för jag har själv varit där.
Jag var för otydlig med att lyfta min egen första grads perception.Min upplevelse och känsla.Jag har lärt mig att backa bakåt ,stänga mina dörrar och skydda mitt inre.
Så när jag gick in i andra grads perception och dolde min första så skapade jag ett rum för hen att bre ut sitt martyrskap.

Jag väntade på hens ursäkt.
Jag möte projektioner.
Det här handlar inte om mig.
Tillslut när hen står i full blom i sitt ego.
Så blir det för många sätt samtidigt.
Härskartekniker som människor med narcissistisk personlighets störning använder sig av.
Jag fick nog.
Jag blev illa berörd.
Kände olust.
Tillslut blev jag rädd.
Har jag en fullslipad narcissist framför mig?
Och istället för att lyfta mitt perspektiv och känslor.Vilket du inte ska göra med den typen av människor.
Så sa jag ,lägg ner ditt martyrskap.
Titta på ditt eget beteende istället för att fokusera på mitt.
Du beter dig som vilket jvl narcissistisk svin som helst.
En vanlig funtad person som värdesätta relationen hade vaknat till av den käftsmällen tror jag.
Tack ,fick jag tbx och den frågan brukar du tåla...
Gränsen är hårfin.
Stora Egon.
Martyrskap
Offerkofta
Makt ,kontroll
Olika Härskartekniker.
Ta sig rätten att definiera mina tankar och känslor.Utan att fråga efter dem eller lyssna på dem.
Är jag färdig med.
Visst gick jag in i mitt ego.
Jag backade och öppnade upp till försoning.
Jag möttes inte av den.
Jag har mitt värde.
Och ser du inte det.
Tack och hej.

Lite på sniskan :-).

Har alltid koll på hur väl du själv kan relatera till olika perceptioner.

Utveckla där brister finns.

Och för inga diskussioner med människor som sitter fast i första utan möjlighet att växla mellan ett ,två och tre.